måndag 16 maj 2011

Majas berättelse

Jag har skrivit förut hur viktigt det är att vi delar våra erfarenheter på vår kristna vandring med varandra för om vi inte berättar så kan vi inte få hjälp med det som vi behöver och våra erfarenheter blir heller inte till hjälp eller uppmuntran för andra. Och framför allt så går vi miste om en chans att ge Gud äran när Han griper in.
Många gånger är det också så att det är på de områden vi mött utmaningar som vi tagit oss igenom på, är det som Herren använder och som vi får ge vidare till andra. För har vi fått vara med om hur Gud är med genom svårigheterna så blir det så angeläget att förmedla till andra i liknande situationer att det inte är kört. Det är det aldrig när vi är Guds barn!! Herren har alltid en lösning och en väg ut ur öknen. Han vill alltid föra oss in i Löfteslandet och har förberett vägen dit.
Häromdagen fick jag ett mail till bloggen med en berättelse från "Maja" som jag hoppas blir ett vittnesbörd för någon som behöver läsa.

"Jag är kristen sedan ca 6 år tillbaka, och har innan dess varit en "sökare", och därigenom blivit påläst inom många olika religioner. Jag är även mor till 3 barn, och sedan det tredje föddes sjukt, så har livet varit mycket svårt för hela familjen. Någonstans under resans gång så gick jag vilse i min rädsla och förvirring. Jag drabbades av något jag för mig själv kallar religiös förvirring, och vände mig från Gud till en annan religion...så pass att jag funderade på att konvertera.

Men efter en tid mådde jag sämre än någonsin. Vi hade gått igenom väldigt mycket med vårt barn, och varit rädd att förlora honom, och jag hade själv blivit sjuk av all stress och sömnbrist. Jag började få självmordstankar, och var väldigt otrevlig mot alla runt omkring mig. Men när allt såg som mörkast ut så tändes ett ljus i mörkret, när jag låg i min säng med tårar på kinderna och undrade om jag skulle dö, så kom Jesus till mig och lugnade mig. Efter att ha hållit Gud på en armlängds avstånd så länge, så strömmade han in i mitt liv igen. Och jag började må bra. Ju mer jag bad, desto bättre mådde jag. Tillslut så bad jag en kväll, att han skulle stilla min vrede, som var till så stor skada för både mig och min medmänniskor......och morgonen därpå vaknade jag med ett leende som kände äkta, jag kände mig glad! På nästan ett år har jag inte känt så! Och vreden i mig var borta. Den har inte kommit tillbaka. Jag känner mig som att ett sår inom mig har läkt. Min kropp har också börjat helas, och jag känner mig trygg för första gången på länge.....nu kan jag inte förstå hur jag kunde hamna så vilse, och varför jag skulle vilja leva utan Gud.....det jag kan minnas var att jag kände mig "överbevisad", ungefär som i en ekvation i skolan.......men en tro utan Gud, utan nåd, är till skada för en sargad själ,....det var det iallafall för mig...... och Gud är ingen ekvation.
Maja"

Tack Maja för din berättelse!

Till sist vill jag dela med mig av en länk till en sång som jag fick av en god vän idag:
Och med den önskar jag dig Guds välsignelse! /Barnabas

onsdag 11 maj 2011

"It is finished" by The Gaither Vocal Band

Har du bra högtalare på din dator, sätt på ljudet och skruva upp volymen! En proklamation i den andliga världen. Mäktigt!

tisdag 10 maj 2011

Jesusmanifestationer

För första gången blir det en Jesusmanifestation i Danmark! Den kommer att vara i Randers den 28 maj. Vi önskar våra danska syskon all Guds välsignelse!

Mer information på: http://www.jesusmanifestationen.dk

Efter att Jesusmanifestationen i Sverige varit i Stockholm i tre år, kommer det nu i år att hållas Jesusmanifestationer på flera platser:
- Stockholm 21 maj
- Kalmar 6 juni
- Nyköping 11 juni
- Piteå den 3 september

Se mer information på: http://www.jesusmanifestationen.se

All Guds välsingelse också över dessa samlingar!


måndag 9 maj 2011

Malmö bönerum

I början av det här året startades i Malmö ett bönerum. Människor samlas varje kväll till bön och lovsång till Herren! För mig låter detta helt fantastiskt och jag vill gärna lyfta fram detta till uppmuntran och som inspiration för liknande initiativ på många fler ställen i Sverige.

Så här beskrivs bönerummet på deras hemsida:

”Malmö bönerum är en del av den bönerörelse som just nu växer fram i Malmö stad. Det är ett gemensamt rum för alla troende i Malmö. Det finns en längtan att varje dag ropa för att Gud ska komma ännu starkare med sitt rike och förvandla Guds folk i staden. I Malmös bönerum är det bön varje kväll mellan 18.30 - 20.30, där tillber vi genom bön, lovsång och förbön. Varje kväll har vi också olika teman vi ber utifrån. Alla är välkomna att ta del i denna gemenskap som Gud vill att vi ska ha tillsammans genom bön för och med varandra och även för vår stad, kontakta oss här. Malmö bönerum är ett nystartat bönerum och har precis börjat blomma, men vi ser alla med stort hopp på vad som kommer ske framöver. En stor bönerörelse har börjat röra sig runt hela världen och Malmö får absolut inte missa vad Guds vilja är för vår stad med dess alla olika nationaliteter och kulturer. Vi är säkra på att Gud har stora planer för Malmö. Ser fram emot att se många nya ansikten.”

Källa: http://malmobonerum.weebly.com/boumlnerummet.html

Och detta är visionen:

24/7

Malmö bönerum har en längtan efter att lyfta upp bön för Malmö under alla veckans timmar. Att se Jesu kropp samlade och leva ut Lukas 18:7-8 är den vision vi strävar efter. Vi vet att genom uthållighet och tro kommer detta bli förverkligat.

Lokal

För närvarande finns Malmö bönerum i ett rum i en av Malmö huskyrkors lokaler - dock vill vi inom kort se, och vi vet att många delar samma längtan att Malmös bönerum ska finnas i en central lokal där det finns utrymme och möjlighet att ha en öppen böneplats där vi tillsammans kan söka Gud dag och natt.

Den stora bilden

Målen att ha en lokal där kan alla troende kan samlas till tillbedjan dag och natt är bara ett delmål, det ska vara en självklarhet att kunna ha möjlighet att umgås genom bön och tjänande varje dag. Den vision vi har är att alla Malmös kyrkor ska vara djupt grundade i Faderns kärlek, ingen förutom Gud kan förändra Malmö. Gud har satt oss i Malmö till att vara ljus i vår stad. Det är det som är den stora visionen ett förändrat Malmö!

Att se faderns vilja ske i Malmö så som i himlen.

Källa: http://malmobonerum.weebly.com/vision.html

Oj, vad spännande det här låter! ALL Guds välsignelse till er!

söndag 8 maj 2011

Hillsong Chapel - Saviour King

Bön för uppbyggda murar

Häromdagen fick jag ett mail där en syster delar med sig av sin nöd för vårt land. Hon skriver bla att vi behöver ta upp striden och kämpa för sanningen och att vi behöver återta vårt land för Guds namns skull.

Hon skriver också:

"Min bön riktar sig mot att vi ska stå eniga och bygga upp Sveriges och dess orters murar så att vi kan stå emot den onde. Han har fått härja fritt alltför länge och det är dags att vi ger oss in i striden med det segerbaner som Jesus har gett oss genom sin seger på korset."

Hon delar också med sig av ett par budskap som hon fått vid två olika tillfällen:

1. Såg ett stort stålparaply och hur det öppnades/restes upp och hur människor kom och sökte skydd under det. Efter att frågat Gud varför paraplyet var av stål så såg jag hur det började regna stenar och hur paraplyet skyddade de som stod under det. Upplevde att Gud sa att om församlingarna och vi kristna inte inser allvaret i den situation vi står i och tar hans varning på allvar, utan istället står med vanliga tygparaplyer och tror att det ska ge tillräckligt med skydd, så kommer vi (och de som vi har bjudit in under vårt paraply) inte att klara oss undan stenhaglet.

"så skall det visa sig vad var och en har byggt. Den dagen kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. 14 Om det verk någon har byggt består provet, skall han få lön. Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli räddad, men som genom eld." - 1 Kor 3:13-15

2. Såg en vingård och hur vindruvor hade planterats i bänkar. Mellan bänkraderna ålade stora ormar omkring och tog och åt av vindruvorna. Kände en vrede inom mig över hur satan (ormarna) har fritt utrymme att "stjäla, döda och förgöra" och en akut nöd att be för "arbetare till skörden" samt att vi, kristna/arbetare har mod att stå upp emot satan och inte acceptera hans lögner eller försök att stjäla från oss och bryta ner det Gud har och håller på att bygga.

"Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. Gör motstånd mot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen utstår samma lidanden. All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen." - 1 Pet 5:8-11

"Böj er alltså under Gud. Stå emot djävulen och han ska fly från er. Närma er Gud och han ska närma sig er" - Jak 4:7-8

Förmedlat av Noomi Landin

Jag uppmanar alla som delar denna nöd för vårt land att ställa sig i gapet och vädja för vårt folk så att det inte blir som det står i Hes 22:30:

30 Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen. 31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, HERREN."

För några år sedan fick jag själv följande tilltal:

”Herren talar till mig om vårt ansvar att varna, att vara väktare på muren. (se Hes 33) Herren vill resa upp en rättfärdighetens mur som skydd för detta land. Denna mur är byggd av levande stenar och Jesus själv är den viktigaste stenen i denna mur. På varje krönsten brinner en eld och den som försöker ta sig över muren kommer att förtäras av denna eld. Jag tror detta är Herrens egen eld. Den här muren behöver bli hög, fler och fler människor behöver omvända sig och fogas in i muren. Ju högre muren blir desto längre kan också väktaren se och lättare varna för de attacker som kommer.”

Min längtan är att vi är många som reser oss upp och förenar oss i bön för att de rättfärdiga murarna i vårt land skall byggas upp igen!

Guds välsignelse! Barnabas

torsdag 5 maj 2011

Veckans predikan: Det är dags att resa upp bönemuren!

Från församlingen Källporten:

"I den här predikan utgår vi från Nehemja bok och vi ska tala om att resa upp skyddsmurar genom ett bönenätverk till beskydd för våra bostadsorter, för kommuner, för större regioner, och för vår nation.

Det behövs ett försvar mot fienden

Neh 1:1-4
1 Nehemjas, Hakaljas sons, berättelse. Det hände i månaden Kislev i det tjugonde året, när jag var i Susans borg,
2 att Hanani, en av mina bröder, och några andra män kom från Juda. Jag frågade dem om judarna – de som räddats och som fanns kvar efter fångenskapen – och om Jerusalem.
3 De sade till mig: ”De som är kvar efter fångenskapen befinner sig i provinsen och de lider stor nöd och vanära. Och Jerusalems mur är nerbruten och dess portar nerbrända.”
4 När jag hörde detta satte jag mig ner, och jag grät. Jag sörjde i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud.

Judarna hade återvänt till Israel efter den babyloniska fångenskapen, och under Esras ledning hade ett nytt tempel byggts upp. Men, det fanns inget beskydd mot fienden.
På samma sätt har det byggts många församlingar, men mycket av Guds folk befinner sig i nöd och vanära. Det brister i försvaret mot fienden.

Tjänst för Gud börjar i nöd för situationen

Neh 1:2
… Jag frågade dem om judarna – de som räddats och som fanns kvar efter fångenskapen – och om Jerusalem.

Nehemja frågade ang. sina bröder och ang. Jerusalem. Han intresserade sig för mer än sina dagliga bekymmer. Rapporten var nedslående. Folket i Jerusalem led stor nöd och vanära, och det fanns ingen försvarsmur. Hur reagerade då Nehemja på detta? Började han kritisera och tala om vad man borde ha gjort i Jerusalem? Eller kom han med en stolt programförklaring ang. vad han själv skulle göra åt saken? Nej, han grät. Han sörjde, fastade och bad.

Neh 1:4
När jag hörde detta satte jag mig ner, och jag grät. Jag sörjde i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud.

Tjänst för Gud börjar inte med kritik eller med stolta programförklaringar. Den börjar med att ha nöd.

Nöden banade väg för hans tjänst

Neh 2:1-4
1 Det hände i månaden Nisan, i Artasastas tjugonde regeringsår, då vin stod framför kungen, att jag tog vinet och gav det åt honom. Och jag hade aldrig tidigare visat mig bedrövad inför honom.
2 Han frågade mig: ”Varför ser du så bedrövad ut? Du är ju inte sjuk. Du måste ha någon hjärtesorg.” Då blev jag mycket rädd
3 och jag sade till honom: ”Må konungen leva för evigt! Skulle jag inte se bedrövad ut, när den stad där mina fäders gravar finns ligger öde och dess portar är nerbrända?”
4 Kungen sade till mig: ”Vad är det då du begär? …

Nehemja var kung Artasastas munskänk, dvs. han hade en viktig funktion i kungens närhet. Inför kungen måste man uppträda korrekt, och inte visa några egna känslor, och därför blev Nehemja rädd när kungen noterade att han såg bedrövad ut. Men vad hände? Kungen frågade vad han begärde! Ändå hade Nehemja inte begärt någonting! Nehemja hade nöd, och nöden banade vägen för honom.

När möjligheten kom så tog han den

Neh 2:4-8
4 Kungen sade till mig: ”Vad är det då du begär? Då bad jag till himmelens Gud,
5 och svarade sedan kungen: ”Om det behagar konungen och om din tjänare funnit nåd inför dig, så sänd mig till Juda, till den stad där mina fäders gravar finns, så att jag kan bygga upp den igen.”
6 Då frågade kungen mig, medan drottningen satt vid hans sida: ”Hur länge varar din resa, och när kommer du tillbaka?” Eftersom jag funnit nåd inför kungen och han ville sända iväg mig, nämnde jag en bestämd tid för honom.
7 Jag sade till honom: ”Om konungen finner för gott, så må man ge mig brev till ståthållarna i landet på andra sidan floden, så att de låter mig fara igenom sitt land till dess jag kommer till Juda,
8 och ett brev till Asaf, uppsyningsmannen över den kungliga skogsparken, så att han låter mig få virke till att bygga upp portarna till borgen som hör till templet, och virke till stadsmuren och till det hus där jag själv skall bo.” Kungen gav mig detta, eftersom min Guds goda hand var över mig.

När möjligheten för Nehemja att kunna göra något kom, så sa han inte ”Ursäkta att jag finns till. Jag kommer troligen aldrig att klara detta.” I stället utnyttjade han det tillfälle som erbjöds honom.

Nehemja hade favör med kungen därför att han hade favör med Gud

Neh 2:8
… Kungen gav mig detta, eftersom min Guds goda hand var över mig.

Nehemja var medveten om att det var pga. att Guds goda hand var över honom som han fick favör med kungen. Varför var då Guds goda hand över Nehemja? Jo, han hade Guds kallelse, och han hade nöd.

Vägen i tjänst för Gud banas inte pga. att vi känner oss häftiga i vår kallelse. Gud banar väg när vi har rätt hjärta.

Nehemja hade inte bara planer, han tog steg

Nehemja satt inte still och bara önskade att han skulle kunna göra något för folket i Jerusalem, utan han agerade. Han gav sig iväg dit.

Det är en enorm skillnad mellan att önska och att ta steg. Det börjar med en önskan, men det kan inte stanna där. När det är dags att gå så behöver vi börja ta steg.

Så fort vi tar steg väcker vi fiendens vrede

Neh 2:9-10
9 När jag kom till ståthållarna i landet på andra sidan floden, gav jag dem kungens brev. Kungen hade också sänt med mig härförare och ryttare.
10 Men när horoniten Sanballat och den ammonitiske tjänstemannen Tobia hörde detta, tog de mycket illa vid sig över att en person hade kommit som ville Israels barn väl.

När Nehemja började gå så stötte han omedelbart på motstånd, men det hindrade honom inte från att fortsätta.

När du börjar ta steg i din kallelse så väcker det fiendens irritation. Kanske räknade du med att allt skulle gå som smort när du valde att tjäna Gud, men du behöver inse att det finns en fiende som inte gillar vad du håller på med. Låt inte motståndet hindra dig från att tjäna Gud!

Dags att dela visionen

Neh 2:16-18
16 Föreståndarna visste inte vart jag hade gått och vad jag gjorde, ty jag hade hittills inte nämnt något för judarna, prästerna, de förnäma männen, föreståndarna eller de övriga som skulle utföra arbetet.
17 Men nu sade jag till dem: ”Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom och låt oss bygga upp Jerusalems mur, så att vi inte längre behöver utstå förakt.”
18 Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: ”Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det goda verket.

Nehemja hade en vision, och det fanns en tid av förberedelse när han bar visionen i tysthet. Men så kom tidpunkten när det var dags att dela visionen med andra. Han delade sin nöd över situationen, han kritiserade inte, och ledarna anslöt sig till den nöden.

Gud samlar dem som ser nöden och är villiga att vara redskap till förändring. Han samlar inte dem som kritiserar.

Muren – beskyddet mot fienden

Neh 2:17
Men nu sade jag till dem: ”Ni ser den nöd vi är i. Jerusalem ligger öde och portarna är nerbrända. Kom och låt oss bygga upp Jerusalems mur, så att vi inte längre behöver utstå förakt.”

Nehemjas vision var att bygga upp muren igen.

Vilken funktion hade då muren? Muren skulle vara ett beskydd mot fienden. Man bygger inte en mur mot sina vänner, utan mot fienden.
Det handlade om att resa upp beskyddet för Guds folk, och samma sak behöver ske i vårt land idag.

När folk ansluter sig till visionen blir fienden ännu argare

Neh 2:18-20
18 Jag talade om för dem hur min Guds goda hand hade varit över mig och vad kungen hade lovat mig. Då sade de: ”Låt oss stå upp och bygga!”, och de fattade mod för det goda verket.
19 Men när horoniten Sanballat och den ammonitiske tjänstemannen Tobia och araben Gesem hörde detta, hånade och föraktade de oss och sade: ”Vad är det ni gör? Sätter ni er upp mot kungen?”
20 Då svarade jag dem: ”Himmelens Gud skall låta det gå oss väl, och vi hans tjänare skall börja bygga. Men ni har ingen del eller rätt i Jerusalem eller anknytning dit.”

Så fort man började ansluta sig till Nehemjas vision så ökade fiendens vrede. De fick bl.a. möta förakt och falska beskyllningar. Vi ska inte bli förvånade när vi får möta sådant. Sådant är ett tecken på att vi är på rätt väg!

Nehemja och de andra lät sig inte nedslås av motståndet, utan de började bygga.

Vi bygger Guds skyddsmur genom bön

Det är dags att vi börjar bygga Guds skyddsmur för vårt land. Vi bygger den genom bön.

2 Krön 7:14
men mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land.

Gud söker dem som är villiga att i bön börja bygga upp beskyddet för vårt land.

Hes 22:30
Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet …

Olika arbetslag arbetade sida vid sida

Neh 3:1-4,15
1 Översteprästen Eljasib och hans bröder, prästerna, började bygga Fårporten. De helgade den och satte sedan in dörrarna. De byggde fram till Hammeatornet, som de helgade, och vidare fram till Hananeltornet.
2 Bredvid Eljasib byggde Jerikos män, och bredvid dem byggde Sackur, Imris son.
3 Fiskporten byggdes av Hassenaas barn. De timrade upp den och satte in dörrar, lås och bommar.
4 Bredvid dem arbetade Meremot, son till Uria, son till Hackos, med att sätta muren i stånd. Bredvid honom arbetade Mesullam, son till Berekja, son till Mesesabel. Bredvid honom arbetade Sadok, Baanas son.
15 Källporten sattes i stånd av Sallum, Kol-Hoses son, ledare över Mispas område. Han byggde upp den och lade tak på den och satte in dörrar, lås och bommar. Han byggde också muren vid Vattenledningsdammen intill den kungliga trädgården, ända fram till trapporna som leder ner från Davids stad.

Arbetslagen såg nog väldigt olika ut, och de kom från olika platser, men de hade en sak gemensamt. De byggde upp sin bit av muren. Det fanns en enhet i att bygga upp försvaret mot fienden. Enheten låg inte i att de försökte likna varandra, utan den låg i att de byggde sin del av muren.

Bönevision för vårt land

Vi vill berätta för dig om vår vision. ang. bön för vårt land. Vi tror att bönen ska resas upp i vårt land, och hålla fienden, den onda andevärlden, borta.

Vi önskar se:

  1. Församlingarna ta bönestrid på sin ort, sida vid sida
  2. Församlingarna i varje kommun fogas samman till bön
  3. Bönen i kommunerna fogas samman landskapsvis
  4. Landskapsbönen fogas samman i Sverigebön

För att detta ska fungera önskar vi finna dem som vill ta ett samordnande ansvar för bönen i sin kommun, och dem som vill ta ett samordnande ansvar för bönen i sitt landskap.

Ju mer bönebeskyddet börjar byggas upp, ju argare blir fienden

Neh 4:7-12
7 Men när Sanballat och Tobia och araberna, ammoniterna och asdoditerna hörde att man fortfarande höll på att bygga upp Jerusalems murar och att sprickorna började tätas, blev de mycket förbittrade.
8 De gaddade sig alla samman för att anfalla Jerusalem och skapa förvirring där.
9 Då bad vi till vår Gud och satte ut vakt mot dem dag och natt för att skydda oss mot dem.
10 Men Juda sade: ”Bärarnas krafter sviker, för tyngden av sten och grus. Vi orkar ej mer på muren bygga.”
11 Våra motståndare sade: ”Innan de vet ordet av är vi mitt ibland dem och dödar dem och stoppar arbetet!”
12 De judar som bodde nära dem kom från alla håll och sade till oss, säkert tio gånger, att dra oss tillbaka till dem.

Ju mer muren byggdes upp, ju argare blev fienden. Attackerna kom på tre olika sätt:

  • Intern attack. Orken och glädjen försvann (Neh 4:10)
  • Direkt attack från fienden (Neh 4:11)
  • Andra troende som ville locka bort dem från uppgiften (Neh 4:12)

Har du ibland känt att lusten att be plötsligt är borta? Har du fått en massa jobbiga tankar och känslor inom dig? Har du fått ”goda råd” av andra troende att ägna dig åt något annat än det du håller på med? Det kan tyda på att fienden är störd av dina böner. Fortsätt att be!

Nehemja ställde upp folket till strid

När Nehemja såg att fienden på olika sätt försökte stoppa byggandet av muren, ställde han upp folket till strid.

Neh 4:13-15
13 Då ställde jag upp folket bakom muren på de lägsta och mest öppna platserna. Jag ställde upp dem i släktordning, med svärd, spjut och bågar.
14 Sedan jag hade besett allt, steg jag upp och sade till de förnämsta, till föreståndarna och till det övriga folket: ”Var inte rädda för dem. Tänk på Herren, den store och fruktansvärde och strid för era bröder, era söner och döttrar, era hustrur och era hem.”
15 När våra fiender hörde att vi kände till deras plan och att Gud hade gjort den om intet, vände vi alla tillbaka till muren, var och en till sitt arbete.

Ska bönebeskyddet för vårt land byggas upp, måste vi vara beredda att gå in i andlig krigföring. Fiendens planer måste avslöjas, och vi måste visa att vi är beredda att ta strid.

Bönefolket måste känna till sina andliga vapen, och vara beredda att använda dem

Neh 4:16-18
16 Från den dagen var hälften av mina tjänare upptagna med arbetet, medan andra hälften stod beväpnad med spjut, sköldar, bågar och pansar. Och hövdingarna stod bakom hela Juda hus.
17 De som byggde på muren och de som lastade på och bar bördor gjorde sitt arbete med ena handen och i den andra höll de vapnet.
18 De som byggde hade var och en svärdet bundet vid höften medan de arbetade …

Bön och stridsberedskap måste gå hand i hand.

Ett bönenätverk

Neh 4:18-20
18 … bredvid mig stod en basunblåsare.
19 Jag sade till de förnäma männen, till föreståndarna och till det övriga folket: ”Arbetet är stort och vidsträckt, och vi är spridda längs muren, långt ifrån varandra.
20 Var ni än hör basunen ljuda, dit skall ni samlas till oss. Vår Gud skall strida för oss!”

Bönearbetet för Sverige är ”stort och vidsträckt”. Vi har redan talat om vår bönevision, och vi tror att allt detta kan hållas samman via Internet. Inte så att Internet skulle ersätta den personliga kontakten mellan bedjare, eller ersätta kommunala, regionala eller nationella samlingar, utan Internet har funktionen att snabbt förmedla böneämnen mellan de olika ”arbetslagen”. På så sätt kan vi snabbt förenas i bön när fienden attackerar en ort eller region.

Låt oss parafrasera Neh 4:18-20 på följande sätt:

Bredvid mig har jag en laptop som är uppkopplad till Internet. Arbetet är stort och vidsträckt, och böneprojekten finns spridda över hela landet. När du får ett meddelande från någonstans i Sverige så ställ dig med i bön.

Har du nöd för det nedrivna bönebeskyddet i vårt land?

Känner du nöd för situationen i vårt land, och vill vara med och bygga upp muren, så är du välkommen att kontakta oss. Klicka här så kommer du till vårt kontaktformulär."

onsdag 4 maj 2011

David Wilkersons budskap till Sveriges evangeliska kristna

"Jag fick ett uppseendeväckande budskap från Gud när jag satt på hotellrummet för att förbereda mig inför det här mötet. Gud sa: 'Jag ligger i strid med den evangeliska kyrkan i Sverige.'
Eftersom jag själv knappast har någon konflikt med kyrkorna i Sverige så blev jag förvånad och oförstående. Men jag kunde inte komma ifrån Guds krav på mig att framföra det här budskapet till de kristna i Sverige och Skandinavien. Jag bävar och känner mig förkrossad, och min avsikt är inte att sträcka upp er här i Sverige."Läs hela artikeln och fortsättningen här:http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=258930

tisdag 3 maj 2011

David Wilkerson

En stor Guds-man har gått hem till Herren. Få personer har väl påverkat så många med en sådan andlig skärpa som David Wilkerson, men nu har hans röst här på jorden tystnat. Jag är dock övertygad om att han stämmer in i bön för oss tillsammans med alla de heliga kring Tronen. Videon är en hyllning till honom och jag ber att få instämma. Var med i bön för hans familj och församling.

Tribute to Rev. David Wilkerson from World Challenge on Vimeo.

torsdag 28 april 2011

Vänd dig bort från förtvivlan

Jewels from Judy: Come Away From the Ledge of Despair!
Judy Bauman

A word from the Father’s heart to yours: Come Away From the Ledge of Despair
April 26, 2011

As great as your imaginations can be, no one can imagine what I will do when I return. Eye has not seen and ear has not heard all the good things I have in store for you.
Do not be dismayed by the things coming on the earth. Though they are great, let not your heart be troubled. I have already overcome and have given you what you need to overcome too.
If you speak My words and blessings, then these things will not overcome you, If you speak words of fear and glorify (give your strength to) what the demonic powers are doing and how they are conspiring against the people of the Land and the saints of the Church, then you will be overcome. The grief will cause your heart to sink like a lamb caught in quicksand. The more one struggles and fights and seeks out others speaking fearful words, the quicker the sand will fill your lungs and smother out the life I have died to give you.
I Am the Breath of Life! I give life and give it in abundance. My anointing breaks the yoke of bondage.
Come away from the ledge of fear and allow Me to love you and fill your heart with hope and delightful expectation! Come away with Me, My beloved. Come away from the ledge of despair and run into My awaiting arms. My arms are mighty to save. My arms will not drop you. My arms will hold you close and bring you deep within My heart.
Come beloved! See all the good things I have prepared for you.
Lovingly,
Your Abba

Scriptures to Ponder:
Isaiah 64:4; 1 Corinthians 2:9; John 14:1; Genesis 2:7; John 10:10; Matthew 11:28-30; Hebrews 4:14-16; Proverbs 18:21

tisdag 26 april 2011

Kontrollmänniskan i församlingen - ny bok

Jag håller just nu på och läser boken "Kontrollmänniskan i församlingen" av Peter och Madeleine Wallgren. Jag har inte läst den riktigt färdigt, men kan ändå säga att detta måste vara en av de viktigaste böcker som skrivits på senare tid. Tyvärr, kanske man borde tillägga, för hade det inte funnits så mycket kontroll i olika sammanhang så hade inte denna bok behövt skrivas. Men nu ser verkligheten inte ut så och då behöver vi hjälp att se och förstå varför det är som det är. Och med Guds hjälp kan vi steg för steg istället få uppleva den frihet som finns där Anden får verka fritt.

Boken finns att köpa på:

http://www.vingarden.org/catalog/product_info.php?products_id=794

Presentation från Vingårdens hemsida:

"Har du funderat på vad handlingsförlamning och passivitet i Guds församling beror på? Vi ska se hur fienden arbetar i församlingar och du får många levande och självupplevda exempel

Kontrollmänniskor finns i alla läger - på våra arbetsplatser, i myndigheter och i våra församlingar. De har ett slugt och manipulativt tänkande. Om en kategori av dessa säger Paulus:

De skall.. ha ett sken av gudsfruktan, men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem! (2 Tim 3:)

Fienden kan förlama församlingar genom att använda människor som på grund av kyrkopolitiska överväganden eller fruktan för att förlora sina positioner väljer att stå emot Guds Ande. Följden blir att hela församlingen drabbas av betryck och andlig ofruktsamhet.

Om vi inte avslöjar, konfronterar och avvisar allt sådant inflytande kommer Guds församling inte att kunna hålla stånd mot fienden, och Guds syften kommer att fördröjas.

Detta är en oerhört viktig bok som angår oss alla, då den avslöjar fiendens taktik att förhindra väckelse, förnyelse och den Helige Andes frihet.

Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. (2 Kor 3:17)

Några områden som boken behandlar:

  • Kontrollmänniskans personlighetsdrag
  • Steg för steg hur en kontrollmänniska arbetar
  • Hans eller hennes grundproblem
  • Isebels ande
  • Pastorer i kontrollmänniskans våld
  • Kontroll som kväver och dödar smörjelsen
  • Den dolda kontrollmänniskan
  • Hur oren kontroll kan upplevas - sektens kännetecken hos en "vanlig" församling
  • Läran om andligt beskydd
  • Hur hamnar man i kontrollmänniskans garn?
  • Offrets bakgrund och personlighet
  • Hur man kommer ut ur kontroll
  • Rätt kontroll
  • Kan kontrollmänniskan bli botad - och i så fall hur?"

Här följer ett avsnitt av boken som är publicerat med tillstånd från Vingårdens förlag:

Hur oren kontroll kan upplevas

Utdrag ur boken ”Kontrollmänniskan i församlingen”

När en kontrollperson fritt får utöva sitt inflytande blir hela församlingen, arbetsplatsen eller gemenskapen besmittad. Alla kan känna av det, men många förtränger känslan och accepterar kontrollen, kanske därför att de tror att de inte har något val. På en arbetsplats väljer man kanske att böja sig under kontrollen för att man har svårt att få ett annat arbete. Men när det kommer till församlingstillhörighet finns inte detta skäl att nöja sig med situationen.

Du kanske är en trogen medlem som ställer upp på alla aktiviteter dina ledare talar sig varma för. Fastän det ibland känns träligt får du nytt mod när du lyssnar på deras trosfyllda predikningar om vilka resultat ni kommer att få om alla bara är uthålliga. Men ibland, kanske mitt i lovsången, känner du ett motstånd. Något känns fel, men du utgår från att det bara är djävulen som är vred, och så näpser du obehaget i Jesu namn. Det blir lugnt ett tag, och det känns skönt att lyssna på pastorn. Varje gång du hör honom känner du åter längtan efter att ge all din tid och kraft åt det frivilliga arbetet i församlingen.

Men något inom dig fortsätter att sända signaler om att allt inte står rätt till. När du är ensam känns det tydligare. Du säger till dig själv att du måste tala med din pastor om detta, men när du väl får tillfälle känner du dig dum och oandlig. Pastorn slår bort det hela med att det bara är fienden, och för en stund blir du lättad. Det var ju precis det du trodde…

Men känslan går inte över. Du söker upp pastorn ännu en gång och bestämmer dig för att vara mer tydlig. Men då händer det oväntade. Han börjar anklaga dig för att ha en upprorsande. ”Har du inte gjort upp med de där tankarna än? Hur kan du tillåta dem att finnas kvar? Förstår du inte att du är på väg att bli avfällig om du ger utrymme åt dem?”

Du lämnar honom i förtvivlan. ”Kom inte vid Herrens smorde”, hade pastorn citerat från Guds ord. ”Vad har jag gjort? Hur kunde jag bara komma på tanken att något var fel när pastorn och vi alla i församlingen arbetar hårdare för Guds rike än någon annan församling på orten?”

Du tar nya tag. Genom hårt arbete förtränger du olustkänslan. Allt känns åter bra när du är tillsammans med de andra som brinner för Guds verk. Ni är alla ett, och ni arbetar för samma mål. Det känns tryggt. Ni har så fin gemenskap – så länge ingen tar upp det där känsliga ämnet. Nu får du hjärtklappning bara vid tanken på att nämna dina hemliga misstankar för någon. Du märker hur du spänner dig när pastorn är i närheten. Du tycker att han kontrollerar dig extra noga och lyssnar extra noga på varje stavelse som kommer över dina läppar. Du börjar få värk i kroppen, och krafterna sinar. Men du vill inget visa. Det gäller ju människors frälsning, och då kan man inte ge efter för lite smärta.

Det märkliga är att pastorns ord och attityder liksom kryper in i din själ. Du hör och känner honom under skinnet både dag och natt. Dina egna åsikter och uppfattningar om saker och ting har bleknat bort, och vad värre är; din kärleksrelation till Herren har också tynat bort mer och mer. Du finner inte längre någon glädje i att tillbe honom i ensamheten, du har ingen hunger efter att på egen hand studera Bibeln. Allt känns dött. Men i gudstjänsterna hojtar du ”halleluja” och talar uppskattande om smörjelsen som är över ledarna och predikningarna, trots att du märker att somligt innehåller diffusa hot och manipulationer. Några har lämnat församlingen, och från predikstolen antyds att dessa blivit lurade och förförda av djävulen, att de inte var starka i anden utan svaga stackare. De höll inte måttet, de saknade tro och uthållighet. Vid kaffebordet hör du inte bara antydningar utan fördömanden över dessa som lämnat.

Du förkväver den inre rösten som varnade dig för faran. Du reagerar över arrogansen och bristen på kärlek till de trossyskon som inte orkade mer. Något inom dig signalerar hjärntvätt och kontroll. Men inte kan väl alla dina vänner och ledare ha fel? Det måste ju vara dig det är fel på, tänker du.

Grupptrycket är stort, så du fortsätter att köra på. Men en dag orkar du inte längre. Kollapsen är ett faktum. Det du fruktade för händer. Du orkar inte hålla uppe fasaden, och stupar i likhet med de trossvaga som tidigare fallit vid vägen. Varken din kropp eller din själ orkar mer.

Nu, och kanske först nu, blir det uppenbart vad du fastnat i. Du vågar bejaka din inre visshet om att du var inne på fel spår. Du vågar också tala ut dina tankar.

Nu kommer ledarna och deras underlydande hem till dig. De varnar dig, de hotar dig, de gör allt för att få dig på ”rätt” köl igen. De har mängder med argument, och det blir allt tydligare att de inte drivs av den helige Ande, saktmodets Ande, utan av maktlystnad, kontroll och vinningslystnad. De underställda är som marionetter som viljelöst och kärlekslöst framför ledarens eller ledarnas åsikter. Du märker att dessa ja-sägares ord skär hårdare i din själ än när ledaren själv tillrättavisar dig. De är berövade sin personlighet. De framför slaviskt och mekaniskt vad de fått i uppdrag att säga. Hur kan dessa som du trodde var dina vänner och älskade syskon i Herren bara vara så blinda, och hur kan de vilja såra dig så djupt?

Du kastas in i en förtvivlad kamp där du ändå inser att du måste förlåta alla dessa som nu vänt sig mot dig. Din allra bästa och närmaste vän som du delat allting med vänder sig också mot dig – och det gör mer ont än något annat. Smärtan är så djup att den saknar ord. Du ligger vaken nätterna igenom och plågas av alla handlingar och ord som kommit mot dig sedan du kollapsade.

Värst är förvirringen. Hur kunde detta hända? Vad hände egentligen? Och var är Gud nu? Var är hans tröst? Har han också lämnat dig?

Tecken som bör göra dig misstänksam

· Du känner det som att du måste gå på ägg för att inte väcka irritation, vrede eller kritik.

· Det känns som att det finns en osynlig vägg som hindrar dig att utvecklas

· Det finns en osynlig gräns som du fruktar för att överträda.

· Du känner dig begränsad i din gåva att tjäna Herren och checkar ständigt av hur långt du kan gå. Du tränar upp din själsliga förmåga att läsa av kontrollmänniskornas reaktioner och anpassar dig likt en hund i koppel.

· Du känner förvirring

· Ledaren är tidvis vänlig och kärleksfull, men plötsligt förvandlas han till en hotfull individ som raserar ditt förtroende för honom.

· Du strävar ständigt efter att vara ledaren till lags, fastän du egentligen vet att det är fel – du vill ju leva Gud till behag.

· Förlorad livsglädje

· Betryck

· Många drabbas av utmattningssyndrom

· Fördömelse och lagisk förkunnelse florerar (se Finalkampen)

· Din ande är bedrövad. Du kör ofta över ditt inre vittnesbörd

· Tråkiga gudstjänster eller ”upphottade” och flashiga möten som inte ger mättnad åt ditt inre.

· Visionen för ditt eget liv har ersatts av församlingens vision.

· Förlorad kallelsevisshet, 2 Pet 1:10

· Du känner det som att du går emot Gud själv om du går emot ledarens råd, fastän du någonstans anar (eller borde ana) att det inte är så. Du får dåligt samvete när du handlar emot ledarens förmodade vilja.

· Du känner ständigt efter och är medveten om vad ledaren skulle tycka, tänka och göra i en viss situation.

· Du kan inte längre vara äkta och vara dig själv, din personlighet blir förtryckt och du utsätts för försök att omformas till någon annan än den du är.

· Ledaren förmodas höra från Gud bättre än vad du gör.

· Pastorn och ledarskapet reagerar med stark irritation eller till och med vredesutbrott när man inte infogar sig i ledet. Man måste avsäga sig alla egna kritiska tankar och funderingar och erkänna ledarens förklaringar. Frågeställningar som på minsta vis kan uppfattas som kritik bemöts med vrede, projektion, hot och kränkningar. Ofta anklagas frågeställaren för att vara upprorisk eller ha Isebels ande. Ofta betonas att man måste ”underordna sig” ledarskapet, vilket i praktiken betyder underkastelse. (Detta är inte den korrekta bibliska innebörden.)

· Den som inte ”böjer sig” kan utan förvarning i ett offentligt möte bli utsatt för demonutdrivning, till exempel av Isebels ande eller upprorsandar.

· Vissa bibliska sanningar överbetonas och förkunnas återkommande, medan andra försummas. Man får ett förvridet budskap, som till slut inte är ett glädjebudskap längre, utan träldom.

· När du invänder eller har frågetecken inför något kan du få till svar: ”Det har jag inte frid över” eller ”Låt oss fortsätta söka Guds vilja angående det.” Efter en tid förstår du att dylika uttalanden betyder ”nej”, för du får inga andra svar.

· Det är lätt att komma med i församlingen och den har många positiva drag som saknas hos andra. Det är liv, rörelse, aktivitet, stora projekt och stora ord om Guds ingripanden och bönesvar, glädje, gemenskap osv. Men efterhand kommer det mer och mer regler som förlamar och förslavar. Man inser att glädjen man såg, till stor del var spelad.

· All ens fritid går åt till att ställa upp och vara med i alla projekt och aktiviteter som pågår.

· När du väl kommit med och fått vänner och hela ditt liv är centrerat kring församlingen är det plötsligt inte så lätt att ta sig ur. Då uppstår en djup tomhetskänsla.

· De som presterar mest uppmärksammas, och det känns skuldfyllt att vila.

Naturligtvis finns inte alla dessa tecken i varje kontrollerad gemenskap. Det bör räcka med att du kan notera några av dem för att påkalla din uppmärksamhet.

”Men i min församling ser jag tecken på Guds välsignelse…”

Någon säger: ”Min församling leds av en pastor som har många karaktärsdrag som stämmer in på kontrollmänniskan. Men trots det ser vi att Gud välsignar vår församling. Det är tillväxt, många blir frälsta och det sker en del mirakler. Är det inte tecken nog att allt är OK från Guds sida? Inte skulle han väl välsigna församlingen om pastorn vandrade i synd?”

Gud välsignar oss för att vi är i förbund med honom. Hans välsignelser delas alltid ut av nåd och inte av förtjänst. Ismael var av Abrahams säd och därför fick även han löftet om att bli ett stort folk. Saul och många andra gestalter i gamla förbundet fick uppleva Guds mäktiga ingripanden trots att de hade avfallit i sina hjärtan. Men det kommer en tid då Ismaels och Sauls tid är ute och de ersätts av den som är född av Guds egen ande – en Isak och en David. Då kommer också den fulla välsignelsen.

Copyright © Madeleine Wallgren och Vingårdens förlag, texten får inte kopieras utan tillstånd.

Källa: http://vingarden.org/art_kontroll.html

onsdag 20 april 2011

Rörelse på olika sätt

För det mesta så är det så att det jag lägger ut här på bloggen talar specifikt in i mitt eget liv och med dessa två tilltal är det just så.

THE TRUMPET by Bill Burns -- 4/18/11:
I heard, today, God asking us rhetorical questions. Where are you? Are you living in the feast of this hour? For He would say it is time, My children, for you to arise to your kingdom position. Move forth into the flow of My mighty river and the power of My glorious fire. Let it burn. Let it become a beacon of light in this world. Let the fire of a consuming God prepare you, for that which is coming, says the Lord Most High.

SMALL STRAWS IN A SOFT WIND by Marsha Burns -- 4/18/11:
Watch for the signs in your natural environment that confirm the fact that I am calling you into new spiritual territory. Your first inclination will be to stay where you are in the comfort and security of what you know. But, I tell you that the cloud has lifted and it is time for you to move ahead. Overcome the temptation to stubbornly sit down where you are instead of going with the flow of progression. Come with Me, says the Lord.
Exodus 40:36 Whenever the cloud was taken up from above the tabernacle, the children of Israel would go onward in all their journeys.

SMALL STRAWS IN A SOFT WIND by Marsha Burns -- 4/20/11:
Beloved, don't get stuck in old ways of thinking or ways of doing things. Making changes outwardly is a sign of a spiritual regeneration and renewal. You don't have to deliberately change anything; the changes will come to you. New possibilities will challenge lethargy and apathy. Be willing to move ahead with a new sense of life and spiritual energy, says the Lord.
2 Corinthians 4:16 Therefore we do not lose heart. Even though our outward man is perishing, yet the inward man is being renewed day by day.

Källa: Dagliga profetiska tilltal från Bill och Marsha Burns http://ft111.com/

lördag 16 april 2011

Kraften i gemensam smörjelse

För några år sedan så fick jag en slags förståelse för hur den gemensamma smörjelse som vilar över var och en av oss blir mer än den sammanlagda när vi kommer samman. Alltså att 1 +1 blir 3 på något vis. Jag kan inte argumentera teologiskt kring detta, men det är en övertygelse jag har att när vi kommer samman som ett hjärta och en själ och ber i ande och sanning så blir det mycket större kraft i våra böner. Hittade nedanstående text i min dator som sätter ord på detta.

THE POWER OF THE CORPORATE ANOINTING
Prophecy given through Barbara A. Williams, February 20, 1999

"The corporate anointing," says the Lord, "the corporate anointing and the corporate flow," says God, "the corporate flow must increase," says the Spirit of God. "The corporate anointing must increase and the corporate flow must increase. And that anointing to lead the body as many many members and to lead them into the spirit; to lead them into the spirit of prayer, to lead them into the spirit of intercession, to lead them into the spirit of deep work in Me," says the Spirit of the Lord, "is something that must return in greater measure," says the Spirit of the Living God.

"For there are many people," says the Lord, "who have a wrong spirit, that have a spirit of dividing the body, have a spirit of separating the body, have a spirit of not unifying and not appreciating the corporate anointing and the anointing that comes when all the body parts are fittly joined together," says the Spirit of God. "There is a unity in My body. There is a sense that My body is not broken; that it was broken once for you that it might be made whole as you walk upon this earth." "And so people that understand the preciousness of a whole body and a non-broken body and that can flow and function with all the parts functioning," says the Spirit of God. "People who understand the preciousness of that in My sight who understand how I feel when I see the brethren dwelling in unity together. OH how precious it is. It is like the anointing, the oil that flowed from head to toe down Aaron's body," says the Spirit of God. "OH HOW PRECIOUS WHEN THE BRETHREN DWELL IN UNITY! For that was My vision that David saw and he spoke those words from My heart," says the Spirit of God. "For the enemy has come with wickedness to divide and separate and conquer. But Oh, How beautiful it is when the brethren dwell in unity. For there is an anointing that flows from the very throne of God. There is an anointing that I pour out when I see people willing to submit to one another in love. When I see them willing to appreciate one another. When I see them willing to accept the preciousness of the brother that is sitting next to them, or the sister that is sitting next to them. To not know what that person brings and not know what that person carries, but just to appreciate them and know they are precious by the fact that they are My image," says the Spirit of God.

Läs hela texten här:

fredag 15 april 2011

Holy are you Lord



Holy Are You Lord
If there is one song on my CD ‘Espiritu’ that defines and encapsulates my spiritual journey more than any other between October ’08 – March ’11 it would be ‘Holy Are You Lord‘. It was the first song the Holy Spirit downloaded to me, and in complete truth, it really was a literal download. The chord voicings, simple words and melody were arranged in less than 5 mins. (the recording on the other had taken dozens of hours) The sum total of all lyrics clocks in at 12 words. I was again fortunate to have the beautiful anointing of Mouse & our dear friend Kristina Jones Aponte singing together in the song.


onsdag 13 april 2011

Back to basics

Lite mer på temat församling...

Att Herren vill att vi ska mötas och ha gemenskap och dela vårt tro med varandra och bygga upp varandra är nog alla överens om.

I Apostlagärningarna läser vi om att de "fyra B:na" var viktiga, Bibeln och brödragemenskapen, brödsbrytelse och bönen, Apg 2:42ff. Men hur kommer det sig att det som vi ser i församlingarna i Sverige idag är så långt i från detta?

Det är många som lämnar församlingarna. Det har säkert olika orsaker, men jag tror att det hade sett väldigt annorlunda ut om de här fyra olika områdena hade varit i full funktion.
För några år sedan fick jag en bild som jag tror är från Herren som har med detta att göra.

"Hösten 2007 i samband med en böneresa fick jag en bild där Herren visade mig att "de fyra b:na" i Apostlagärningarna 2 var som de fyra nukleotiderna i DNA helixen. Dvs. adenin (A),cytosin (C), guanin (G) och tymin (T), som dels genom olika plats sidledes i kedjan och dels genom att bilda baspar med den motstående nukleotiden i den andra kedjan, bildar DNA-molekylen i en oändlig mängd varianter som i sin tur ger upphov till olika typer av celler som fyller olika syften i kroppen. Och som är unika för varje individ. Se bilden.

I detta med att 'återupprätta de gamla stigarna och gräva upp de gamla brunnarna', 'back to basics' så att säga ligger alltså att komma tillbaka till de fyra b:na: bibelläsning, brödragemenskap, bön och brödsbrytelse. Det är det som är det väsentliga.

På samma sätt kan bibelläsning, brödragemenskap, bön och brödsbrytelse kombineras i en oändlig mängd kombinationer för att bilda just det uttryckssätt/ge den frukt som just den kombinationen är tänkt att tillföra just det sammanhanget av Kristi kropp. Dvs den unika kombinationen av DNA:t ger upphov till ett unikt uttyck av Kristi kropp precis som vårt DNA ger oss den kropp vi har."

Det har fått mig att fundera på vad vi egentligen håller på med i våra församlingar och vad "församlingen" egentligen är. Alla dessa verksamheter...

Och med tanke på att flera av de fyra b:na nog inte är så väl utvecklade i många församlingar så kanske vi skulle skala av allt det där runtikring och börja prioritera dessa fyra byggstenar i grunden istället.

Se också: http://barnabasbloggen.blogspot.com/2008/02/frsamlingens-dna.html

tisdag 12 april 2011

Församling i förändring

Det hör inte till vanligheterna att jag lägger in texten från en debattartikel här på bloggen. Men Lasse Väckléns artikel på Dagens debattsida i fredags förra veckan sätter ord på något som jag själv funderat mycket över. Varför ser församlingen ut som den gör i västvärlden och är det verkligen så det var tänkt? Han lyfter fram husförsamlingen som ett alternativ och skriver bla:

"Plötsligt blir det möjligt att praktisera det som står i Första Korinthierbrevet: "När ni kommer tillsammans har var och en något att komma med". Det är för det mesta omöjligt i våra traditionellt uppbyggda församlingar. För att inte säga omöjligt med tanke på den allt mer utbredda professionaliseringen av gudstjänstlivet. Förr fanns det mycket utrymme för spontana inslag. I dag är det nästan en sensation om något icke planerat inträffar."

onsdag 6 april 2011

Guds rike kan inte skaka

Från Martin Reens blogg:

"När jag satt på bussen kom jag i anden och en ängel stod framför mig i en syn, och han talade till mig. När han talade brann hans ögon av Herrens Andes eld, och han hade draget svärd i handen. Jag förstod att detta var en stridsängel, och han sade: Säg till Guds folk att de har fått ett rike som inte kan skaka. Världen skakar, ekonomin skakar, ja, även församlingen skakar, men det som är byggt på Guds rikes grundval kommer inte att rubbas oavsett hur allt annat skakar. Varje Jesu lärjunge måste i denna tid se till att ha sitt liv byggt i enlighet med Guds rikes ordningar, för då bygger man sitt liv på en grund som inte kan skaka. Därför kommer Guds folk att bestå och övervinna i dessa skakningarnas tider, inte bara överleva, men övervinna och bärga den sista tidens stora skörd. I en tid av ekonomiska skakningar kommer Guds folk att bevaras genom Herrens försörjning. I en tid av sjukdomar och farsoter kommer Guds folk att leva i gudomlig hälsa. I en tid av betryck kommer Guds folk att föras in i en allt större frihet. Guds rike kommer att segra, för allt som är från Gud kommer att övervinna världen.

När synen upphörde vilade en stark gudsnärvaro över mig, och jag kände hur den himmelska väldoften doftade i bussen. jag upplevde hur Herren kom över mig med trygghet och visshet om att vi som Guds folk kommer att bevaras och segra.
Herren Jesu nåd vare med dig!"

Befrielse

THE TRUMPET by Bill Burns -- 4/4/11:
In a vision I saw the Lord throwing rescue ropes to those who are bound, those who are stuck. And I heard Him say, so your are stuck--let Me help you. Take hold of that which I am giving you. Take hold of the life line and I will pull you out. I will bring you through. Take hold of that which I am offering. The name of this line is freedom, liberty and glory. Take hold. Hold fast because I am going to pull.

SMALL STRAWS IN A SOFT WIND by Marsha Burns -- 4/4/11:
I have seen the work of the antichrist and the spirits of divination and fear against you to try to distract you from My will and purposes, says the Lord. I have heard the threats that terrify you and promise to bring you down. I have been with you in the darkness of your isolation. I have continued to bring comfort in your times of despair and uncertainty. But, now hear My voice. It is time for you to rise up and move out of that place of darkness and fulfill your destiny. Do not be afraid, for I am with you and will go with you. Again, I say, step out of darkness and embrace the light, says the Lord. Refuse to be a victim of the attacks of the enemy. Let go of condemnation, blame and bitterness. Leave the past behind and welcome the new day.

Jeremiah 29:11-14 For I know the thoughts that I think toward you, says the LORD, thoughts of peace and not of evil, to give you a future and a hope. Then you will call upon Me and go and pray to Me, and I will listen to you. And you will seek Me and find Me, when you search for Me with all your heart. I will be found by you, says the LORD, and I will bring you back from your captivity; I will gather you from all the nations and from all the places where I have driven you, says the LORD, and I will bring you to the place from which I cause you to be carried away captive.

Källa: Dagligt profetiskt ord från http://ft111.com/