Tisdagsbönen är ett böneinitiativ som uppkom bland några församlingar i Göteborgstrakten för några år sedan och idén spred sig från början bland många präster och pastorer. Idag är detta en bönerörelse bland Guds folk. Idén är enkel, bed en liten stund eller hur länge du vill där du befinner dig kl 21 varje tisdag. Från hemsidan, http://www.tisdagsbonen.se/ :
Nyckelord för Tisdagsbönen
Enkel
De flesta har redan fullt upp med tid och bördor.Görs bönen för komplicerad, blir den inte av. "Hemma eller där vi befinner oss" - inga nya möten. "En minut eller en timme"- en minut kan alla klara av."Vi ber om väckelse och välsignelse" - i övrigt inga föreskrifter om vad och hur.
Förenar
Många kristna känner sig ensamma i sin tro och längtan- tisdag kväll vet vi att vi är med i en stor gemenskap.Tisdagsbönen är ekumenisk.När kristna i bönen inte söker sitt eget utan Guds vilja, kan vi finna varandra på ett nytt sätt.Och detta välsignar Gud! Jesus bad ju i sin torsdagsbön: "Jag ber att de alla skall bli ett - då skall världen tro" (Joh 17:21)
Många kristna känner sig ensamma i sin tro och längtan- tisdag kväll vet vi att vi är med i en stor gemenskap.Tisdagsbönen är ekumenisk.När kristna i bönen inte söker sitt eget utan Guds vilja, kan vi finna varandra på ett nytt sätt.Och detta välsignar Gud! Jesus bad ju i sin torsdagsbön: "Jag ber att de alla skall bli ett - då skall världen tro" (Joh 17:21)
Förbereder
"Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren" (Sak .4:6)
"Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren" (Sak .4:6)
Gud ensam kan göra det som svenska folket och svensk kristenhet behöver. - men i bönen öppnas vi för det han tänker göra och ställs tillsammans in på hans våglängd."
Inlägg
2 kommentarer:
Jag kände mig mer ensam när jag läste om tisdagsbönen. De första kristna, som faktiskt var ett - ett hjärta och en själ, bad ju på samma plats och det tror jag är Guds tanke för oss också. I dagens Sverige, när många församlingar och enskilda i första hand satsar på köttets enhet, så sker ju inte det som Jesus ber. Världen tror inte, så länge människor i våra församlingar inte har upptäckt glädjen i att vara tillsammans i Jesus och prioritera detta. Visst kan vi känna stor närhet i Anden på avstånd, men Jesus levde nära människor och sade åt dem att lämna allt och följa Honom - som också vill bära de bördor som nämns. Jag längtar verkligen efter jättemånga och jättelånga nya bönemöten. Finns det något mer underbart än att vara tillsammans i Herren?
Om bönen bara upplevs som ett arbete så förstår jag att det känns jobbigt att samlas och be länge, men Herren kallar oss vänner, inte tjänare. Jesus söker sin brud. Vem säger om ett mänskligt kärleksmöte: Vi kan väl satsa en minut så att det blir av? Jesus söker oss för det största och mest underbara kärleksmöte en människa kan uppleva. När vi låter Herren ta emot oss så, är väckelsen redan här.
Därför hoppas jag att tisdagsbedjarna ska sluta be om väckelse och sluta söka Guds vilja, för att i stället söka Gud, slappna av och leva i en intim gemenskap med den Älskade, vår brudgum Jesus. Människor som av nåd mött Jesus så, brukar längta efter att dela den underbara glädjen i Herren. När vi delar glädjen och livet i praktiken så tror världen, och vi har fått den väckelse vi längtar efter.
Kära Anonym!
Den aspekt som du lyfter fram hade jag inte en tanke på när jag la ut info on Tisdagsbönen.
Det du skriver är verkligen tankeväckande och visar att vi behöver varandra för att kunna se saker på många olika sätt. Jag längtar precis som du efter många och långa bönemöten utan att vi tittar på klockan. Samlingar där Guds folks samlas för att söka Herrens ansikte och hjärta för ett kärleksmöte. Tyvärr är inte verkligheten sådan i Sverige idag. Tvärtom är det så att många inte ber alls. Och istället för att inte bönen blir av (det kan ju finnas olika skäl), så kan kanske dessa böner varje tisdag ändå ge människor möjlighet att upptäcka glädjen i bönen, att de får smak på det liv som du beskriver. Och för dem som inte redan upptäckt det, kanske Herren visar att bön är ett förtroligt samtal med Brudgummen som de ser fram emot och börjar längta efter. Att dessa tillfällen inte blir en plikt och ett jobb som ska utföras och att det i förlängningen leder till att de börjar längta efter att dela detta möte med Herren tillsammans med andra kristna. För dem som redan upptäckt glädjen i det gemensamma livet med andra syskon, så kan kanske dessa tisdagsböner ändå vara ett vikigt komplement där många ber samtidigt för Sverige. Inte istället för de fysiska samlingarna utan, just som ett komplement.
Varma hälsningar och Gud välsigne dig!
Barnabas
Skicka en kommentar