torsdag 26 april 2007

En god och välsignad helg!

Under helgen kommer inga nya artiklar att läggas in på bloggen.
Välkommen tillbaka den 2 maj!
Ha en skön och välsignad vårhelg!

Nära Herrens hjärta

Om vi hungrar och längtar efter en djupare Gudsgemenskap så behöver vi stilla ner oss och göra oss tillgängliga för Herren. Vi behöver verkligen fundera över alla de "måsten" vi har i livet. Vad lägger vi tex egentligen vår tid på? Jag tror vi behöver göra en verkligt genomgripande "revision" av hur våra liv ser ut, var vi har våra prioriteringar, var vi har vårt hjärta, hur våra motiv ser ut. Allteftersom kommer vi att upptäcka hur mycket onödigt bagage vi släpar på, hur mycket tid som går till sådant som inte ger någon frukt tillbaka i Guds rike, hur mycket av våra val som står ivägen för det Herren EGENTLIGEN vill göra och tala in i våra liv. Hur mycket som står ivägen för Herrens gemenskap med oss.
I denna förändringsprocess finns det ingen annan ansvarig än vi själva. Herrens ande kan lysa på vad det är vi behöver förändra, men det är bara vi själva som kan välja att lyda eller inte och genomföra den förändring Han pekar på. "Develop That Secret Place

Be sure, My child, that I am doing a deep work in you of My Spirit and grace I am calling you to a higher plane of revelation concerning MyWord and of My will in these latter days. I am preparing you to be able to come apart from the cares of the world, and even of its enticements, and to be able to just come before Me in the Spirit of truth and holiness, and just bask in My presence.

Your heart is to know Me to the fullest, but this will take time. Relationship is not an overnight thing, but a process of opening up toone another in trust and honesty, so that each one can truly reveal that which is of their deepest soul. I truly want to open up to you, and reveal that which is of My deepest part of My heart. I know that I can trust you, because I will pour out My wisdom upon you. I will engrave upon your heart that which I have need for you to travail for, and to stand in the gap for. Yes, I will use you mightily, but you must always yield to Me in obedience no matter what the price or what man may say. Be bold and be strong for I am with you, and I will accomplish through you My mission that I've called you to.

My people are so caught up with the cares and distractions of the world that they don't have the time or desire to come away from it all and just be with Me. And this hurts Me deeply not only because I lack their fellowship, but because they aren't being prepared for the coming holocaust upon this earth. They need the strength of My Spirit to be able to stand. They need to be prepared for it by having spent much time before Me where it has become a way of life for them, to where it has become a delight and a thing to look forward to, to be able to spend time with Me.

Much is going to happen soon that if you haven't developed that "secret place" within your heart, that place that you can withdraw into at any time, that all that is around you will overcome you and overwhelm you with fear , frustration, and defeat. So, do your part to encourage others to prepare by coming apart from the world and to draw into My presence. I need to be the number one focus of your lives, that which you live for, to worship Me and to serve Me in accomplishing My will and not your own.

I said if you would seek My face and My righteousness, all these things will be added unto you. All the world strives for will be your blessing if you only obey. Do your part to stand for truth, righteousness and integrity. Cast down and break covenant with all that is of the evil one. Laugh not and entertain not yourselves with that which grieves Me--but feed on that which is pure and wholesome, of good report, is of virtue which is Mine, and that which edifies yourself and others. Lean not unto your own understanding. In all your ways acknowledge Me, and I will direct your paths.

Those who wait upon Me will find that I renew their strength. They will mount up as eagles. They shall run and not get weary, they shall walk and not faint. Always seek Me, and I will show you how to wait--to be still, and to know that I am God, and that I am faithful to preserve you, to keep you, and to make you strong so you can stand. Be bold, and know that I am God, and that I am with you always. You can never be defeated because My favor is upon you. Just know I back you up every step of the way. If ever anyone comes against you, they are coming against Me, and I will be your defense. Just keep your heart right before God and man, and My favor will be upon you always, and you also will receive the favor of men. Now, be blessed, and I will be your strength this day and always, andMy love will flow through you to repel evil and to draw in those lost. Be blessed and be in peace, says your God"

This word is submitted by Yolanda Ballard [roarnworship@cfl.rr.com]
Källa: http://www.openheaven.com/forums/forum_posts.asp?TID=14301&PN=5&get=last

onsdag 25 april 2007

Sök Guds ansikte

"Den som kommer till mig ska jag sannerligen inte kasta ut! Sök mig så ska jag ge er mer än vad ni kan tänka och föreställa er! Jag skall ge er det ni längtar efter, men sök inte min arm [teologi] utan sök mitt ansikte [min person]. Då blir ni vittnen om mitt gästabuds storslagenhet och kan bjuda in alla som hungrar och törstar. Jag vet att ni törstar. Därför ska ni också veta att ni fått det ni bett om, det som ni kallar för väckelse, men som jag kallar för gemenskap med mig, säger Jesus."

Förmedlat av Yardsight

Hunger och törst - nyckeln till väckelse

Idag låter jag en god vän komma till tals på bloggen:

"När jag läser från bloggen -För en tid som denna- tycker jag mig se en röd tråd från Herren. Det berättas om hungersnöd, se http://profetiskt.blogspot.com/2007/04/brd-r-sllsynt-i-tider-av-hungersnd.html Bröd är sällsynt i tider av hungersnöd.

"Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade." (Matt. 5:6) Vad är det vi hungrar och törstar efter i Sverige idag? Har vi ont om mat och dryck? Nej, det är något annat. När vi svälter är det i andligt avseende, vi behöver vederkvickelse och uppmuntran och hur ska vi få detta?

Inlägget http://profetiskt.blogspot.com/2007/04/andlig-hungersnd.html talar om -Andlig näringsbrist - och ger en ledtråd. Herren vill ge oss vad vi behöver, men vad är då problemet? "Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra," (Luk. 6:25 a) Om vi är mätta, längtar vi inte efter mat, och ber heller inte om det. I ovanstående blogg-stycke står det: 'vår hunger är nyckeln.' Där finns också en bön:

"Ja, jag ber dig Herre, att Du gör mig hungrig. Så hungrig att det smittar av sig på de du vill väcka. Jag ber om Ditt bröd, Din manna från himlen. Jag ber om att ditt ljus ska lysa över vår stad, över vår nation. Jag ber om brinnande hjärtan för Dig Fader. Jag ber om brinnande hjärtan för de förlorade i Jesu namn. Amen. "

När vi blir missmodiga och undrar om allt hopp är ute befinner vi oss i ett tillstånd av näringsbrist. Vi kan säga att det är predikantens fel, men det är inte hela sanningen, tvångsmatning är inte roligt för de som är redan mätta. Vi behöver först hungra och törsta.

'Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta.' (Luk. 6:21)

Vår bedrövelse är en nyckel. Då börjar vi undra över vad det är vi egentligen längtar efter, vad det egentligen är som vi törstar och hungrar efter. Något fattas i mitt liv, i de kristnas liv och varför kommer inte väckelsen? Om vi känner: 'Min tunga låder vid min gom, jag är i öknen och törsten är hemsk. Kom med ditt levande vatten, kom med dig själv, Jesus!' Då svarar Jesus (Joh. 6:35) 'Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.'

Nu börjar det närma sig, när vi ropar i hunger och törst till Honom, svarar han på vårt rop:

Kom till mitt bord!

"Undrar du om Guds Helige Ande kan använda dig till att hjälpa andra? Kom till mitt bord, så ska jag vederkvicka dig. Kom och ha fest på ett himmelskt sätt, så ska jag ge dig att äta. Ja, jag vill ge dig själv bröd till att äta, för att vederkvicka dig. Låt det vara i fokus. Och när du blir vederkvickt av det närande brödet, kommer jag att göra så att det faller smulor ner under bordet. Så kom och ät vid mitt bord. Då kommer andra att få ta emot det som faller från välsignelserna du får. Du kanske tror att de andra inte kan ta emot, eftersom de inte är rikets barn; men ska inte hundarna äta av smulorna som faller från mina barns bord?" se http://profetiskt.blogspot.com/2007/04/kom-till-mitt-bord.html

När vi hungrar och törstar så mycket efter Honom själv, efter Jesus, att vi känner att vi förgås om vi inte får träffa Honom, då 'kommer' inte väckelsen, nej då är väckelsen här!

Då ska vi 'Aldrig mer hungra eller törsta.' (Upp 7:16). Då har vi det vi bett om, i sådant överflöd att det spiller över till världens sargade och förtvivlade barn, de som också längtar och letar.

PraySweden"

Läs gärna också mitt svar till Ingo som ligger som kommentar under inlägget "Andlig näringsbrist"

tisdag 24 april 2007

The Ministry of Milk and Meat


The Ministry of Milk and Meat

Elvis Iverson


Holy Spirit is speaking to the congregations in all cities in all nations about the ministry of the Word, which is the Ministry of Milk and Meat, and which is the ministry to the lambs and sheep. –(Eph. 5:25-27, Acts 6:2,4)

In many congregations we hear only milk teaching, there is spiritual hunger for meat. Milk is for babes and children; meat is for the young and fathers. Milk is for growing in Christ and learning how to live as a Christian, meat is for ministry, warfare, and the overcoming life. I had a dream once that I see people seated at a table, with only meat, I was the person who was giving them the meat, and that the Lord has called me to the ministry of the meat of the Word. –(1 Cor. 3:1-2, Heb. 5:12-14, 1 Pet. 2:2, 1 Jn. 2:12-14)

There are times we are to minister milk to the congregation, and there are times we are to minister meat to the congregation. Their need to be a balance diet in your congregation, and with both milk and meat there need to be an application, and environment for the application; the application of the Holy Scriptures is one of the ways to social transformation. Along with the application of the Word, there needs to be an application of the Holy Spirit, power, and manifestation, which means we are to teach the power of God too. –(Jam. 1:21-27, 2:14-26)

You are to feed the lambs first with the milk of the Word, then give them a little meat, and you are to feed the sheep with more meat and then give them some milk beside, we are to give them the drink of the Spirit to both lamb and sheep. –(Jn. 21:15-19)

Babes are to be disciple, when a person comes to know Christ they are to go through discipleship. Then children are to be train up in the milk of the Word. Young warriors are to be mentored into their gifts and calling. We are to minister more meat to the young warriors. Meat is for the warrior in Christ. Young warriors are to become skillful in meat, and then the mature believer is giving the most sold food. –(Matt. 28:19-20, Col. 2:6-10)

We are to feed the Word to the church in milk and meat, and we are kept both lamps and sheep fed. Then there are times that we must minister the Word to equip the saints in the application of the Word and the application of the Spirit in power. –(Eph. 4:12)

It is time for our congregations to be sound and healthy in the Word, in the lifestyle, in the order, and in the Spirit. We need a team of elders, more then just one minister ministering in the congregation. We need the five grace government gifts ministering in order, vision, and Spirit being lead by a senior elder who is an apostle, above all under the leadership of the Holy Spirit. –(Tit. 2:1)

Copyright © 2007 Elvis Iverson All Rights Reserved

måndag 23 april 2007

Kom till Mitt bord

"Undrar du om den Guds Helige Ande kan använda dig till att hjälpa andra? Kom till bord, så ska jag vederkvicka dig. Kom och ha fest på ett himmelskt sätt, så ska jag ge dig att äta. Ja, jag vill ge dig själv bröd till att äta, för att vederkvicka dig. Låt det vara i fokus. Och när du blir vederkvickt av det närande brödet, kommer jag att göra så att det faller smulor ner under bordet. Så kom och ät vid mitt bord. Då kommer andra att få ta emot det som faller från välsignelserna du får. Du kanske tror att de andra inte kan ta emot, eftersom de inte är rikets barn; men ska inte hundarna äta av smulorna som faller från mina barns bord?"

Utsänt av Tony Nelson email: anthony.n@tesco.net Översatt till svenska av Yardsight

Bröd är sällsynt i tider av hungersnöd

"Bröd är sällsynt i tider av hungersnöd

På den tiden då domarna regerade blev det hungersnöd i landet. Då begav sig en man från Betlehem i Juda i väg med sin hustru och sina båda söner för att bo en tid i Moabs land. Mannen hette Elimelek, hans hustru Noomi och hans båda söner Mahlon och Kiljon, efratiter från Betlehem i Juda. De kom till Mohabs land och stannade där. Och Elimelek, Noomis man, dog och hon blev ensam kvar med sina båda söner. Sönerna tog sig moabitiska hustrur. Den ena hette Orpa och den andra Rut. När de hade bott där ungefär tio år, dog också de båda sönerna, Mahlon och Kiljon, och kvinnan blev ensam kvar, utan söner och utan man. Noomi bröt upp med sina sonhustrur för att vända tillbaka från Moabs land.

"Ty medan hon var i Moabs land, hade hon hört att Herren hade tagit sig an sitt folk och givit det bröd" (Rut 1:1-6)

Människor lämnar brödhuset av ett enda skäl
Noomi och hennes man och deras två söner lämnade hemmet och flyttade till Moab eftersom det var hungersnöd i Betlehem. Lägg märke till den exakta betydelsen av deras hemstad på hebreiska: Betlehem betyder "brödhuset". Orsaken till att de lämnade brödhuset var att det inte fanns bröd i huset. Det finns ett enkelt skäl till att människor lämnar församlingar - det finns inget bröd.

Brödet var också en del av tempeltjänsten; det var ett bevis på Hans närvaro -Skådebrödet. bröd har historiskt sett alltid varit en indikation på Hans närvaro. Vi ser i Gamla Testamentet att brödet i form av skådebrödet fanns i det Heligaste. det kallades "närvarons bröd", (övers. rån NRSV, 4 Mos 4:7:"det beständiga brödet" i FB övers.anm)

Noomi och hennes familj har någonting gemensamt med de människor som lämnar eller undviker våra församlingar idag: De lämnade "stället" och gick någon annan stans för att hitta bröd. Jag kan förklara varför folk flockas i barer, klubbar och på andra ställen. De försöker bra att överleva, eftersom församlingen har misslyckats. De sökte, eller deras föräldrar sökte och vänner sökte och rapporterade att det andliga skåpet var tomt. Det fanns ingen närvaro i skafferiet; bara tomma hyllor och kontor fulla av brödrecept. Ugnen var kall och smutsig.

Vi har kommit med vilseledande annonser och ropat högt att det finns bröd i huset. Men när de hungriga kommer har de fått finkamma mattan, för att hitta några smulor från gårdagens väckelsetider. Vi talar mycket om var Han har varit och vad Han har gjort, men vi har inte så mycket att säga om vad Han gör ibland oss idag. Det är inte Guds fel, det är vårt.
Vi har bara kvarlevor av vad som förr var - en återstod av en bleknande härlighet. Och olyckligtvis håller vi en hemlighetens slöja över detta, ungefär på samma sätt som Moses hade en slöja över sitt ansikte efter att härligheten hade börjat försvinna. Vi kamouflerar vår tomhet ungefär som prästerna gjorde på Jesu tid när de höll upp slöjan utan någon förbundsark bakom den.

Gud kanske måste tränga sig igenom vårt kötts slöja för att uppenbara vår (församlingens) inre tomhet. Det är ett högmodsproblem - vi visar med stolthet var Han har varit (försvarar tempeltraditionen) medan vi förnekar Guds Sons härlighet som tydligt är uppenbarad. De religiösa andarna på Jesu tid ville inte att den religiösa eliten skulle förstå att det inte fanns någon härlighet bakom deras slöja. Jesu närvaro förorsakade problem. Religiösa andar måste försöka bevara var Han har varit på bekostnad av var Han är! Men en person som har upplevt något verkligt har alltid en fördel gentemot någon som bara har ett argument."...Men ett vet jag, att jag som var blind nu ser" (Joh 9:25). Om vi kan leda människor in i Guds närvaro, kommer alla teologiska föreställningar att rasa samman.

Ändå undrar vi varför människor knappt böjer sina huvuden när de kommer till våra möten. "Vart har gudsfruktan tagit vägen?" ropar vi som A.W Tozer. Människor känner inte Guds närvaro i våra möten eftersom den inte är tillräckligt starkt för att ge utslag på vår "mätare". Detta skapar också ett annat problem. När människor bara får lite smak på Gud mixat med en hel del som inte är från Gud, blir de som "vaccinerade" mot det verkliga, och när de en gång har blivit "vaccinerade" mot brödsmulor och vi säger: "Gud är verkligen här" säger de:"Nej jag har varit där, och jag har försökt. Jag fann inte Honom, det fungerade inte för mig".

Problemet är att Gud var där, men inte tillräckligt mycket av Honom! Det blev ingen upplevelse lik den Paulus gjorde på Damaskusvägen när han mötte Jesus. Det blev ingen överväldigande personlig upplevelse av Hans starka närvaro som inte går att bortförklara.
Människor har kommit till brödhuset gång på gång och bara funnit att där fanns för mycket av människan och för lite av Gud. Den Allsmäktige är ute efter att återupprätta sin heliga närvaro, så att vi på ett konkret sätt känner av den i våra liv och i våra församlingar.

Om och om igen talar vi om Guds härlighet som uppfyller jorden, men hur ska den fyllas på gatorna i våra städer om den inte kan fyllas i gångarna i våra församlingar? Den måste börja någonstans, och den kommer inte att börja där ute. Det måste börja här, i templet, som Hesekiel skrev. "...och där fick jag se vatten rinna fram under husets (templets enl.NIV:s övers) tröskel..." (Hes 47:1).

Om Guds härlighet inte kan fyllas i gångarna i församlingen på grund av vilseledande andar och manipulerande människor, måste Gud söka sig till något annat ställe som Han gjorde den dagen när Jesus red förbi "brödhuset" (templet) i Jerusalem på en åsna. Om det inte finns bröd i huset, är det inte undra på att de som är hungriga inte går dit. Jag skulle inte göra det! "(Ur Tommy Tenneys bok "På jakt efter Gud")

Källa: http://herreforbarmadig.spaces.live.com/?_c11_BlogPart_n=1&_c11_BlogPart_handle=cns!85AB58F56BD70CAF!1644&_c11_BlogPart_FullView=1&_c11_BlogPart_blogpart=blogview&_c=BlogPart

söndag 22 april 2007

Andlig näringsbrist

Självklart är det så att varje kristen har ett eget ansvar att föda sig med rätt andlig mat så att vi växer till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus (2 Petr 3:18). Men som det ser ut i praktiken så får många en stor del av sin andliga mat genom förkunnare och predikanter. Men förmedlar de inte uppenbarelsekunskap och "färskt bröd", eller bara välling till dem som varit kristna länge, så är risken överhängande att folket svälter och Kristi kropp fungerar inte som den ska pga näringsbrist. (se gårdagens inlägg) .
På bloggen "Allt förmår den som tror" kan man läsa följande:

""På jakt efter Gud"
Vad skulle hända om Gud verkligen kom till din församling?
Om Gud visar sig i din församling, kan jag försäkra dig om att ryktet sprider sig i din stad och region bara över natten! Innan du ens kan öppna dörrarna nästa dag, kommer de hungriga att stå i kö efter "färskt bröd". Varför ser vi inte denna hunger nu? De hungriga har blivit "brända". Så fort som de minsta dropparna av Guds närvaro kommer i våra möten, överdriver vi och talar om för hela världen: "En flod av Guds smörjelse väller in här."De flesta gånger när vi ropar: "Gud är här!", kommer de hungriga, men olyckligtvis förstår de att vi har överdrivit. Vi har ropat alltför högt om något som det inte värt att tala så mycket om. Vi har felaktigt målat upp en bild av att varje droppe av smörjelse är som en mäktig flod. Till deras besvikelse är den enda flod de finner en flod av ord. Ibland bygger vi t.o.m fina broar över torra bäddar!

Vi kan inte förvänta oss att de förlorade och sårade ska springa till vår "flod" när de bara får upptäcka att det knappt räcker till en klunk från Guds glas. Vi har sagt: "Gud är verkligen här: det finns mat på bordet". Men varje gång som de har trott på oss, har de tvingats att finkamma mattan på "smulor", istället för att ta del av den utlovade måltiden. Vårt förflutna är långt mäktigare än vi har idag.

Ni har inget eftersom...
I jämförelse med vad Gud vill göra, letar vi efter smulor på golvet när Han har varma limpor i himlens bakugn! Han är inte en smulornas och bristens Gud. Han bara väntar på att dela ut mängder av bröd i form av Hans livgivande närvaro.

Vårt problem påpekades för länge sedan av aposteln Jakob,"...Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber" (Jak 4:2) Ändå säger psalmisten David att "....han har inte sett den rättfärdige övergiven eller hans barn tigga om bröd (Ps 37:25).

Vi behöver förstå att vad vi har, var vi är och vad vi gör är inte så mycket i förhållande till vad Han vill göra ibland oss och genom oss. Unge Samuel var en profet i en övergångsgeneration ungefär som vår. Bibeln beskriver den tiden på följande sätt: "...Herrens ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga" (1Sam 3:1)

En kväll gick översteprästen Eli till sängs, och vid den tidpunkten i hans liv var hans ögon så skumma att han knappast kunde se någonting. En del av vårt problem i kyrkohistorien har att göra med att våra ögon har blivit skumma och vi kan inte se klart. Vi har blivit nöjda med att allt i kyrkan är som vanligt. Allt går sin gilla gång; vi tänder lamporna och "stapplar från rum till rum" som om Gud fortfarande talar till oss. Men när Han verkligen talar, tror vi att människor drömmer. När Han verkligen uppenbarar sig, kan inte våra skumma ögon se Honom. När Han verkligen rör sig är vi rädda att acceptera det eftersom vi är rädda att stöta på något vi inte förstår: Vi blir frustrerade när Gud "flyttar på möblerna". Vi säger till de unga Samuel ibland oss: "Gå tillbaka och sov. Bara fortsätt att göra som jag har lärt er. Det är i sin rätt, det har alltid varit på detta vis!

Och jag är inte nöjd med det -Jag vill ha mer. Jag vet inte hur det är med dig, men varje tom plats som jag ser i kyrkan ropar till mig: "Här kunde någon f.d innevånare från Moab sitta! Kan du inte sätta en människa på denna plats?" Jag vet inte hur det är med dig, men det uppeggar min heliga frustration, mitt gudomliga missnöje.
Guds lampa hade ännu inte slocknat, och Samuel låg i Herrens tempel där Guds ark stod. Då kallade Herren på Samuel. "Här är jag". (1 Sam 3:3-4)

Guds lampa fladdrade och var på väg att släckas. men det störde inte Eli (han levde i ständig skymmning). Unge Samuel sade ändå: "Jag hör någonting." Det är dags för oss att erkänna att Guds lampa håller på att slockna. Den brinner fortfarande, men vårt tillstånd är inte som det borde vara. Vi tittar på denna lilla brinnande låga som ger lite ljus i kyrkan och säger: "Det är väckelse!" Kanske är det så att en handfull som kommer tillräckligt nära ser den, men hur är det med dem som står lite längre bort? Och hur är det med dem som aldrig läser våra tidningar, ser på våra tv program eller lyssnar tillde senaste undervisningkassetterna? Guds härlighets ljus behöver lysa så starkt att det kan ses på långt håll. Det är dags för Guds härlighet, Guds lampa, att "lysa" utanför församlingen och upplysa våra städer.

Jag tror att Gud är i färd med att förlösa en ande för genombrott (Mika 2:13) till att bokstavligen öppna himlen så att alla kan äta vid Guds bord. Innan himlen kan öppnas måste dock djupets källor bryta fram. Det är dags för församlingar att glömma bort att vara så "politiskt korrekta" och öppna himlen så att manna kan börja falla och ge mat åt de andligt hungriga i staden!

Det är dags att vi slår ett hål i himlen och bryter igenom så att Guds härlighet kan börja lysa i vår stad. Men desto värre flyter det knappt en droppe längs kyrkgången, mycket mindre flyter Hans härlighet på gatorna, eftersom vi inte är riktigt hungriga. Vi är som församlingen i Laodicea, mätta och belåtna.

Fader, jag ber att en "vikinganade" ska gripa våra hjärtan, att Du ska göra oss till övervinnande lovsångare. Jag ber att vi inte ska sluta förrän vi bryter igenom himlen, tills det är en spricka i himlen och en öppen himmel. Vår stad och nation behöver Dig. Herre. Vi behöver Dig, Vi är trötta på att finkamma mattan efter smulor. Sänd oss Ditt varma bröd från himlen, sänd oss Din närvaros manna...

Det spelar ingen roll vad du behöver eller känner att du behöver i ditt liv -vad du berkligen behöver är Honom (Gud). Och enda möjligheten att få tag på Honom är att börja bli hungrig. Jag ber att Gud ska ge dig en stor hunger, eftersom det kommer att leda till att du blir uppfylld. Jesus sa: "Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade (Matt 5:6)
Om vi kan bli hungriga, kan Han göra oss heliga. Då kan Han sätta ihop bitarna av vårt skadade liv. Men vår hunger är nyckeln. När du finner dig själv leta efter smulor på golvet i brödhuset, borde du be: "Herre, gör mig verkligt hungrig

Återuppväckandet av Guds påtagliga närvaro
Jag vet inte hur det är med dig, min vän, men i mitt hjärta finns en drivande passion som säger mig att det finns mer än vad jag redan vet om, mer än vad jag redan har. Det gör mig avundsjuk på människor som får uppleva glimtar av himlens värld och ser saker som jag bara drömmer om. Jag vet att det finns mer. Ett skäl till att jag vet det att finns mer, är de människor som upplevt detta "mer" och blivit förvandlade för all framtid. De är alla människor som jagar efter Gud.

Jag har aldrig läst om någon i Skriften som hade ett verkligt möte med Gud och sedan "avföll" och gjorde uppror mot Gud. När du en gång upplevt Gud och Hans härlighet, kan du inte vända dig från Honom och glömma mötet. Det är något långt mer än ett argument eller en lära; det är en upplevelse.

Det är därför som aposteln Paulus säger: "...eftersom jag vet vem jag tror på" (2 Tim 1-12). Olyckligtvis är det många människor i kyrkan som skulle säga: " Jag känner till om vem jag tror på". Det betyder att de inte har mött Honom i Hans härlighet.

En orsak till att människor försvinner ut genom dörrarna så fort de kommit in, är att de gör mer ett "mänskligt" möte med våra aktiviteter än ett "Gudsmöte" med den Allsmäktige Guden i härlighet och kraft. Det som behövs är " På vägen till Damaskus-upplevelser"!, lik den Saulus gjorde då han mötte Gud personligen. Det Paulus upplevde visar tydligt skillnaden mellan Guds allestädes närvaro och Hans påtagliga närvaro. Uttrycket "allestädes närvarande" betyder att Han är överallt, alltid. Han är den partikel som atomfysiker inte kan se, men bara kan spåra.

Johannesevangeliet rör vid denna sida av Gud när han säger: "...och utan honom har inget blivit till, som är till" (Joh 1:3b). Gud är överallt i allting. han är allt i allting, både det som håller ihop delarna i universum och delarna själv!

Det här förklarar varför människor kan sitta i en barstol i ett drucket tillstånd och plötsligt känna den helige Andes övertygelse utan någon predikant, kristen musik eller någon annan kristens påverkan. Gud är bokstavligen där i rummet med dem. Om nu Gud kan göra sådant i en bar, varför skulle vi bli förvånade över allt det andra som Han kan göra "helt själv"? (många som inte kommer från en kyrklig bakgrund berättar att första gången de kände Guds överbevisning var på någon annan plats än i en kyrkomiljö). Allt detta illustrerar effekterna av att Gud är allestädes närvarande. Hans närvaro är överallt, ständigt.

Guds påtagliga närvaro
Även om Gud alltid är närvarande, finns det tillfällen när Han fokuserar sitt väsen i det som många kallar "Guds påtagliga närvaro". När detta händer, finns det en stark känsla och medvetenhet om att Gud själv har "gjort entré". man kan säga att även om Han är alltid allestädes närvarande finns det också speciella stunder när Han är "här" mer än "i himlen". Av gudomliga skäl väljer Gud att koncentrera eller uppenbara sig själv starkare på en annan plats än en annan, eller mer vid ett tillfälle än ett annat.

Den här tankegången kanske stör din teologi. Vänta lite, kanske du tänker. Gud är ju alltid här. Han är allestädes närvarande. Det är sant, men varför sa Han, " men mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte..." (2 Krön 7:14). Om de redan är Hans folk, vilken annat djup av "Honom" uppmanas de att söka?

Söka Hans ansikte! Varför? Därför att Hans favör flödar åt det håll Hans ansikte är vänt. Du kan vara Guds barn men inte ha Hans favör, lika mycket som ett jordiskt barn kan vara i onåd men fortfarande är föräldrarnas barn. Nästa del i samma vers är särsklilt intressant. Gud sade till sitt folk i alla generationer att om de "... omvänder sig från sina onda vägar" , så skulle Han förlåta dem deras synd och skaffa läkedom åt deras land. Hur kan vi vara Guds folk och ha onda vägar? Kanske våra "onda vägar" förklarar varför vi har varit nöjda med att bara vara i närheten av Gud istället för att vara inför Hans ansikte. Det enda som kan vända Guds välvilja mot oss är hunger. Vi måste omvända oss, söka Hans ansikte och be: "Gud, se på oss, och vi kommer att se på dig." (Från boken "På jakt efter Gud" av Tommy Tenney)

Det finns så mycket bra i denna bok att jag skulle kunna skriva ner hela boken. Men det är lättare om du som är intresserad köper boken själv och läser den hemma. Boken heter alltså"På jakt efter Gud" skriven av Tommy Tenney och den kan köpas genom Gospel Media adress: Box 71, 712 21 Hällefors eller genom nätet www.gospelmedia.se

Ja, jag ber dig Herre, att Du gör mig hungrig. Så hungrig att det smittar av sig på de du vill väcka. Jag ber om Ditt bröd, Din manna från himlen. Jag ber om att ditt ljus ska lysa över vår stad, över vår nation. Jag ber om brinnande hjärtan för Dig Fader. Jag ber om brinnande hjärtan för de förlorade i Jesu namn. Amen. "

Källa: http://herreforbarmadig.spaces.live.com/?_c11_BlogPart_n=1&_c11_BlogPart_handle=cns!85AB58F56BD70CAF!1644&_c11_BlogPart_FullView=1&_c11_BlogPart_blogpart=blogview&_c=BlogPart

lördag 21 april 2007

Tilltal till Sveriges förkunnare

Profetiskt tilltal till Sveriges förkunnare

"Under ett bönemöte började vi be för Sveriges förkunnare som förser folket med Guds ord.
Detta bibelord kom till oss:

1 Sam 3:10 Då kom HERREN och ställde sig där och ropade som förut: "Samuel! Samuel!" Samuel svarade: "Tala, din tjänare hör."

Gud ropar på sina tjänare och önskar inget annat än att vi säger just det Samuel sa; "Tala, din tjänare hör." Guds förkunnare behöver lyssna in vad Han har att säga just nu i den här tiden, för Han har något att förmedla. Förvirringens ande är över Guds förkunnare och vill hindra dom att höra eller förmedla det Gud vill tala. Över dom ligger mörka moln av lögn och förvirring om vem Gud är eller vem dom är och vad dom är kallade till. Håll fast vid kunskapen om vem Gud är! Proklamera sanningen i ordet! Var stark i HERREN! Låt Guds Härlighet bryta igenom, Han har något Han vill tala igenom dig. Så svara Honom "Tala, din tjänare hör."

Förmedlat av Helen Sjöberg

Läs också gärna denna predikan om att att höra Guds röst på:
http://www.apg29.com/predikan.php?id=48

Om nyandligheten i Sverige. 25-27 maj

Det ockulta inflytandet blir större och större i Sverige och börjar till och med sprida sig in i våra församlingar. Tyvärr finns det en stor okunskap och en stor naivitet kring detta hos oss kristna. Det är verkligen inte så harmlöst som det kan tyckas med yoga och olika alternativa behandlingsmetoder. I slutet av maj ges en kurs på Kåfalla herrgård utanför Lindesberg som tar upp detta och ger vägledning om vad en kristen skall ägna sig åt och inte. Kursledarna är två av de mest kunniga på det här området i Sverige.

Om nyandligheten i Sverige. 25-27 maj.

Nya religioner, ockulta företeelser och alternativa mediciner tränger på, och utmanar kristen tro och livsstil. Vad är rätt? Vad är fel? Var kommer det ifrån, hur påverkar det oss kristna? Kring dessa frågor, och ett kristet svar på utmaningarna undervisar Irene Johansson och Solveig Hendriksen en helg. Upplysande, avslöjande och högintressant!

Pris för helpension: i enkelrum 1.500:-kr, i dubbelrum 1.350:-kr per person.
Se www.kafalla.com

fredag 20 april 2007

En nyckel till Gudsnärvaro, del 3


En nyckel till Gudsnärvaro, del 3

I del 1 och 2 av denna serie som handlar om hur du och jag kan leva ett liv i ständig närvaro av Guds Ande, läste vi om att smörjelse är synonymt med Andens närvaro i våra liv och att Anden genom smörjelsen undervisar oss om vad som är sant och falskt. Närvaron av smörjelse är ett tecken på att det vi tänker eller säger är sant. Den här veckan skall vi titta närmare på hur vi genom en felaktig syn på vår synd ibland missar gudsnärvaron i våra liv. Alltför ofta går vi och släpar på fördömelse för synder som vi har begått, trots att Bibeln undervisar om en underbar frihet från synd.

Syndens natur

Först vill jag bara slå fast att synd är fruktansvärt farligt för en människa. Synden inte bara skadar oss, den dödar oss. Vi skall fly från synden som en människa flyr för ett rytande lejon.

Rom 6:23 "Ty syndens lön är döden"
Joh 10:10 "Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda"
1 Pet 5:8 "Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka".

Synden är som en andlig pest som sakta fördärvar oss inifrån. Men trots att syndens natur är ren död, behöver vi inte låta synden döda oss när vi har begått en synd. Ju längre vi går runt med en ouppklarad synd i vårt inre, ju mer skada vållar den oss. Varför går vi ibland och bär på den brännande synden i dagar, eller kanske år, när vi känner hur den sakta förtär oss på insidan tills den slutligen har kvävt allt av liv och relation med Gud?Det som en gång var en direkt relation med Gud själv, byts ut till religiösa mönster, en kopia av det som en gång var äkta liv.

Ord 6:27 "Kan någon hämta eld i sitt mantelveck utan att kläderna brinner upp?"

Befrielse från synd
Hur blir vi av med konsekvensen av en synd som vi har begått? Hör vad Gud säger till oss.

Jes 1:18 "Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull".

Det finns ingen teknik för att få förlåtelse, men det finns en Gud som både kan och vill förlåta. "Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN." Gud väntar på att vi skall komma till Honom och reda ut det som vi har gjort. Gud är inte dömande, han befriar! En tro på Hans förmåga att rädda oss, öppnar upp för Honom att göra oss fria. Tron sträcker sig utanför oss själva, utanför alla våra brister och svagheter. Tron sträcker sig till Honom. Han som inte har någon svaghet eller brist i vägen för att kunna förlåta och befria oss.

Hebr 7:24-27 "Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem. En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna."

Synd som vi har begått är inte något hinder för att komma in i Guds befriande närvaro. Jesus har friköpt oss från det hindret när han gjorde slut på fiendskapen mellan Gud och människan.

Heb 4:13-16 "vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid."

För att en syndare skall bli frälst måste ju denne kunna få ett Gudsmöte i sitt syndiga tillstånd, annars finns det ingen hopp för oss. Det är när vi lever i synd som gudsnärvaron är borta, inte när vi kommer till Gud med vår synd. Gudsnärvaron finns alltid hos Gud, men inte i synden. När vi går till synden lämnar vi gudsnärvaron, men när vi går till Gud kommer vi till gudsnärvaron, oavsett vad vi kommer släpandes på. Även den förlorade sonen mötte en Fader, springandes mot honom med öppna kärleksfulla armar.

Joh 3:17-18 "Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom".

Hur snabbt kan vi få förlåtelse?
Vi behöver aldrig umgås med synd längre än tiden det tar för oss att ropa till Gud om hjälp. Gud dömer oss inte, inte ens genom att låta oss gå och bära på fördömelse ett tag i vår egen kropp. Gud dömde vår synd en gång för alla i människosonen Jesus. Gud släckte all sin vrede över synden i sin egen Son. Där, inuti Honom är Guds vrede över mänsklig synd släkt. Den som är inuti Sonen, genom att vara en ande med Honom (1 Kor 6:17), har också del av denna dom som redan ägt rum i Honom. Sonen kommer aldrig att drabbas av dom igen och därmed inte heller de som är i Sonen (Rom 6:9). Jesus är för oss som en Noas ark. De som är i arken, undgår dom.

Rom 8:1-3 "Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag* har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden".

Gå inte och bär fördömelse i din egen kropp som en slags betalning för att få förlåtelse. En sådan bekännelse leder inte till frihet. Det är i Hans kropp som all synd fördömdes, en gång för alla! Det är väldigt lätt att synda igen i våra tankar efter att ha begått en handling av synd. Vi kanske tänker en självisk eller oren tanke, eller gör något själviskt som sårar någon. Genast känner vi hur gudsnärvaron lämnar oss, eftersom synden har en helt annan atmosfär än den som finns i Gud. Vi kommer in i fördömelse. Vi är kvar inuti Jesus och är fortfarande frälsta (Joh 13:10), men synden lägger sig som ett smutsigt nät över oss och gör att vi inte längre känner och hör Guds Ande. (Jes 59:2)

Nu har vi ett val. Antingen ropar vi på Jesus och låter Honom tvätta av oss, eller så syndar vi igen genom att högmodigt tänka att vi kan försona vår synd genom att bära på fördömelse själva. Detta är helt förkastligt och är inte värt någonting inför Gud, inte ens i någon sekund. Som om det alvarliga i synden var själva handlandet i sig och att vi på något sätt kan köpa tillbaka vår ära genom egen prestation. Det vi borde sörja över är att vi förlorat kontakten med den vi älskar.

Vi blir som en isolerad ö. Kärleken i oss kallnar och ångesten tilltar. Ju mer vi försöker bli fria i egen kraft, ju mer trasslar vi in oss i synden. Vi blir likt en fågel som blivit fångad i ett smutsigt nät. Vi har hamnat i ensamhet från Gud och det är inte Gud som har gjort något fel. Han har inte lämnat oss. Det är vi som har lämnat Honom och det är vi som har valt att stanna borta från Honom.

Det finns bara en lösning på problemet. Ge upp alla egna ansträngningar och ropa på hjälp från Gud! Den som känner Gud vet att ett av Hans namn är "Frälsare". Den som vet och tror detta om Honom, ropar alltid till Gud i stunder av nöd.
Hör hur Gud, berörd i sitt hjärta, svarar den som ropat till Honom om hjälp:

Ps 91:14-16 "Han håller mig kär och jag skall befria honom, jag skall beskydda honom, ty han känner mitt namn. Han ropar till mig och jag svarar honom. Jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och ge honom ära. Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning."

Han inte bara frälser de som ropar till Honom, han t.o.m. ger dem ära. Han ger dem inte tillbaka deras förlorade ära som de tappade genom sitt handlande. Han ger dem en ny och bättre ära. Äran över att vara vän med Gud och att hålla Honom sant kär. Efter att du har ropat till Gud om hjälp, kan du stämma in i psalmistens ord i början på samma psalm och undervisa en annan vän i nöd:

Ps 91:1-3 "Den som sitter under den Högstes beskydd och vilar under den Allsmäktiges skugga, han säger: "I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud som jag förtröstar på."

Han skall rädda dig från fågelfängarens snara och från den förödande pesten. Tänk på att du ärar Jesus varje gång du låter honom ta din synd. Varje gång vi låter Honom befria oss ärar vi Honom, eftersom vi låter Honom ge oss något som vi inte förtjänat.

Vilka synder kan Jesus förlåta?
Jesus sa i Mark 3:28f "Amen* säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd."

Du kanske har läst det här ordet förut och fastnat vid den andra delen om att häda den helige Ande. Men varför missar vi den härliga första delen? "Amen* säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar." Att det inte finns förlåtelse om vi hädar den helige Ande, betyder att utan den helige Ande finns inte någon förlåtelse för synd. Människan kan inte rädda sig själv, vi behöver hjälp från Gud. Det är Anden som föder oss på nytt. Det är Anden som sätter oss fria genom att viska ord av sanning. Det är Anden som sätter oss fria genom att vi blir ett med Jesus i vilken all försoning med Gud och människan redan ägt rum. Jag tycker att det är befriande att höra att det är Anden och inte jag som skall prestera förlåtelse.

Om du vill ha förlåtelse från Gud är det ett bevis på att du inte har hädat den helige Ande. Den som har hädat den helige Ande vill inte ha förlåtelse utan har frivilligt valt bort Anden och känner sig nöjd med det beslutet. Därför kan du och jag så länge vi vill ha förlåtelse, utbrista i vårt inre: "Det finns det hopp för mig! Allt skall förlåtas människorna"! Det gäller dina och mina synder också.

Joh 8:32 "och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria."

Om du tyckte om undervisningen och vill läsa om fler nycklar till Gudsnärvaro, kan du väl skicka ett litet mail till mig. Det vore spännande att få höra om Anden med smörjelse bekräftar för er också om sanningshalten i det som jag har skrivit. Låt oss alltid leva i och sträcka oss efter mer av smörjelsen genom att ihärdigt uppmärksamma den och låta Anden genom den föra oss in i hela sanningen."

Daniel Bjuhr

torsdag 19 april 2007

En nyckel till Gudsnärvaro, del 2

En nyckel till Gudsnärvaro, del 2

" I del 2 av "En nyckel till Gudsnärvaro" skall vi kika på hur tankar av sanning öppnar upp för smörjelsen i vårt liv.
I del 1 av denna serie som handlar om hur du och jag kan leva ett liv i ständig närvaro av Guds Ande, läste vi om att smörjelse är synonymt med Andens närvaro i våra liv. Den här veckan skall vi titta närmare på en av alla Bibliska nycklar som finns för att leva ett liv i Anden. Ett liv i sanning.

Mark 16:30 ...Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.
Apg 10:44 "Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet."

Det finns enligt Bibeln en stark koppling mellan det sanna Gudsordet och Guds smörjelse. Gud bekräftar alltid sitt sanna ord med tecken, vilket i en del fall kan vara rena synbara mirakler, men väldigt ofta en kännbar närvaro av Gud.

I 1 Joh 2:27 kan vi läsa: " vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn"

Något som alltid låser upp dörren till Guds närvaro är när vi tänker i enlighet med Guds sanningar. Vi möter aldrig Gud i lögnen, lögn finns inte i Honom. Om vi sitter och mediterar på hur dåliga vi är och att det förmodligen inte finns något hopp för oss, då kommer vi garanterat inte att låsa upp dörren till Guds närvaro. Dessa tankar är inte sanning! Vi må vara syndare, men ett hopp har vi sannerligen! Tänk på vad Johannes undervisar " vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn". Lägg märke till frasen "sanning, och inte lögn". Guds smörjelse är en gåva till oss från Gud. Ett verktyg för att vi skall kunna känna när något är sant eller falskt. När smörjelsen är närvarande är det för att bekräfta ord eller tankar som är sanna. När smörjelsen är frånvarande är det för att bekräfta att något är lögn. Tänk vilken gåva vi fått!

5 Mos 31:21 "Ty jag vet vilka tankar de umgås med redan nu, innan jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat dem".

Intressant att Bibeln talar i begrepp som att "umgås med tankar". Om vi umgås med tankar som inte finns i Gud, kan vi inte samtidigt umgås med Gud.

Om du och jag sitter och tänker på att Gud inte älskar oss och att det inte finns något hopp för oss, då kommer avsaknaden av smörjelse att bekräfta att det vi tänker är fel. Många gånger säger du och jag i dessa lägen: "Vad var det jag sa, Gud är jättelångt borta, jag känner inte hans närvaro. Det är kört för mig. Han älskar nog inte mig längre". När jag tänkte så, en gång när jag var relativt nyfrälst, hörde jag en viskning i mitt inre: "Daniel, smörjelsen är till för att bekräfta sanning, om jag skulle komma med min närvaro när du tänker så, skulle det bekräfta för dig att det du tänker är sant. Du frågar vad du skall göra för att bli älskad av mig. Jag säger dig: Det finns inget du kan göra för att hindra min alltid lika stora kärlek till dig! Jag är kärlek från evighet, hur skulle du kunna rubba grunden av min eviga natur för något du gör? Du är älskad för den jag har skapat dig till. När jag skapade människan utbrast jag att mitt verk var gott. Ditt värde sitter i att jag har skapat dig och jag har inte misslyckats! Du är värdefull och djupt älskad!"

I samma stund som jag tog emot den helige Andes ord, kom Gudsnärvaron och bekräftade att dessa tankar var sanna. Jag smakade lite till på orden: "Jag är älskad av Gud, jag är älskad". Smörjelsen sköljde över mig och jag hade lärt mig en nyckel till Gudsnärvaro. När vi tänker i enlighet med Guds ord, kliver vi in Andens underbara närvaro.

1 Joh 2:20 "Ni har en smörjelse från den Helige och känner alla sanningen".
1 Joh 2:27 "Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse som ni har tagit emot av honom, och ni behöver inte någon som undervisar er, utan vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er".

Sanning är en vital nyckel till dörren in i Gudsnärvaro. Tänk på att Jesus är Sanningen själv och att utan Sanningen kan vi inte komma till Fadern. Jesus längtade efter den dag, då vi skulle tillbe Honom i sanning!

Joh 4:23f "Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning."

I del 3 av denna undervisning som läggs ut nästa vecka, skall vi titta närmare på hur vi genom en felaktig syn på vår synd ibland missar Gudsnärvaron i våra liv. Alltför ofta går vi och släpar på fördömelse för synder som vi har begått, trots att Bibeln undervisar om underbar frihet från synd.

Joh 8:32 "och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria."

Daniel Bjuhr
Källa: http://crossnet.se/index_real.phtml?url=/content.php?id=410#

onsdag 18 april 2007

En nyckel till Gudsnärvaro, del 1

Alla längtar vi väl efter mer Gudsnärvaro i våra liv. Men ibland känns Gud långt borta, och vi ber "Herre, kom med din närvaro". Men jag tror inte vi behöver be så, för Gud har lovat att alltid vara närvarande. Snarare är det vi som behöver vara närvarande och tillgängliga för Herren och fundera över vad det ev. kan finnas i våra liv som hindrar oss från att uppleva ett möte med Honom. Jag tror också att det är så att Gud faktiskt längtar mer efter gemenskap med oss än tvärtom.... Så vår bön kanske istället skulle vara: "Herre, lys med ditt ljus på allt i mitt liv som hindrar gemenskap och intimitet med dig och hjälp mig komma tillrätta med det så att Du kan bli mer levande för mig, I Jesu namn, Amen"


Den här undervisningen om Gudsnärvaro är den första av tre och är skriven av Daniel Bjuhr:

En nyckel till Gudsnärvaro, del 1

"Har du haft ett riktigt Gudsmöte någon gång? Du vet ett sånt där underbart tillfälle när Guds manifesterade närvaro bara sköljer kärlek över dig. Tårar kanske rinner ner från dina kinder och du vet starkare än någonsin att Gud är med just dig.

Det är svårt att förklara vad som utlöser dessa underbara möten med Gud, men i Bibeln kan man skönja flera nycklar som låser upp dörren till dessa gudomliga möten. Låt oss kika in i Skriften och utforska en av dessa nycklar: "Sanning". Om vi lär oss djupet av denna bibliska princip har vi funnit en nyckel som går direkt till Guds djupa närvaro.

Innan vi tittar närmare på denna sanningens nyckel skall vi utforska vad Gudsnärvaro är för något och vilka den är till för.

När David i Bibeln blev smord med olja av profeten Samuel, var det något som hände: "HERRENS Ande kom över David från den dagen och framöver" (1 sam 16:13). Den helige Ande kom över David och gav honom kapacitet att känna närhet till Gud. Den helige Ande började kommunicera eviga hemligheter och framtidsvisioner med David. Han gav David vishet, styrka, närhet, beskydd och trygghet. Den helige Ande blev allt i Davids liv. Ur Davids innersta började sånger av liv att flöda fram. Sånger med sanningar om Gud. Profetiska sånger om Jesu lidande på korset, hundratals år innan det inträffat. Sånger från en människas djup till det djupaste av Gud. Sånger som har inspirerat låtskrivare ända in i vår tid, tusentals år senare.

När Guds närvaro kommer över oss, börjar Guds Ande att verka i vårt känsloliv och i det allra djupaste av vår vilja (Fil 2:13). Med Gud i vår närhet löser sig plötsligt all vår kamp mot viljan att synda och byts ut till en ren och osjälvisk tillbedjan av Gud. Jag vågar påstå att denna ljuvliga närvaro av Anden är vår enda möjlighet att hålla stånd mot frestelser. Läs t.ex. Rom 8:13 "Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva."

I vår tid brukar vi använda uttrycket smörjelse för att beskriva Andens manifesterade närvaro, ett ord som även användes av de första apostlarna. Med smörjelse menar man närvaron och ledningen från Gud, d.v.s. resultatet av den olja som David och andra kungar och präster smordes med på gamla testamentets tid.

På gamla testamentets tid var det endast profeter, präster och kungar som kunde få del av denna underbara smörjelse och så är det än idag. Men det härliga är att genom det Jesus har gjort för oss är allt Guds folk ett konungsligt prästerskap!

1 Pet 2:9 "Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus".

Genom tro på Jesus har vi alla möjlighet att få fullheten av Guds djupa närvaro! Det är Gud som vill att alla troende skall ha en smörjelse från Honom! Smörjelsen är till för att allt Guds folk skall få kraft att förkunna Hans härliga gärningar. Här finns ingen skillnad, alla har vi rätt till livet med Gud, pastor, predikant eller troende, alla har rätt till fullheten av Gud. Gud Fadern packade Jesus full med gåvor till alla människor och sände Honom till oss.

Joh 1:4 "I honom var liv, och livet var människornas ljus. Livet i Jesus var tillägnat oss".

Det var vårt liv! Livet i Jesus var människornas ljus! Jesus var fullpackad med nåd, sanning och liv. Alla de komponenter som behövdes för att befria en värld i bojor. Allt fanns i honom.

Jes 53:11 "Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap(ordagrant "gemenskap") förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär."

Vi har läst om att världen kommer att gå in i en stor vedermöda, men en vedermöda har redan ägt rum. Den vedermöda som Jesu själ fick genomlida den dagen då Guds gåvor skulle brisera över hela vår värld. När Jesus utlämnade sig själv som det fullkomliga offret för människorna, exploderade en väldoft av kärlek som spred sig genom hela universum, ända in i Guds tronrum!

Ef 5:2 "lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett välluktande offer åt Gud. I Honom finns allt som vi behöver och av Hans fullhet har vi alla fått!

Allt det Jesus är full av finns nu i överflöd över hela jorden. Det är bara att plocka upp. Nåd och åter nåd så långt ögat kan se!

Joh 1:16 "Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd".

Joh 17:22 ""Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem", säger Jesus".

Det finns bara ett enda kriterium för att få del av allt det goda av nåd, sanning och gudsnärvaro som finns i Jesus och det är "tro".

Joh 1:9-12 "Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn".

Efter Jesu död, uppståndelse och förhärligande, utgjöts Jesu Ande över hela jorden. De som i tro tar emot budskapet om Jesus kliver in i Andens underbara närvaro.

Heb 4:2 "Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem som hörde det. När vi tror på Ordet, Jesus Kristus i egen hög person, smälter vi samman med Jesu Ande och får del av denna Gudomliga närvaro.

1 Kor 6:17 Men den som är förenad med Herren är en ande med honom.

Guds härlighet och närvaro är till för alla som tror, men vad är det som gör att vissa till synes lever oftare i den än andra? Vad kan vi lära oss utifrån Bibeln för att hitta ett liv i ständig närvaro av Anden?

I del 2 av denna undervisning som läggs ut nästa vecka, skall vi titta närmare på hur sanning är en av flera vitala nycklar till vår frihet och ett liv i Gudsnärvaro. Min förhoppning är att du skall få helt nya infallsvinklar på vad som öppnar och stänger himlens fönster över ditt liv.

Joh 8:32 "och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria."

Daniel Bjuhr

Källa: http://crossnet.se/index_real.phtml?url=/content.php?id=409#

tisdag 17 april 2007

Guds ingripande!

De här vittnesbörden kommer från en blogg som heter "Möte med livet". Där finns många berättelser om hur Gud har gripit inpå olika sätt. Hur Han frälst, helat och upprättat människor.
Jag tror inte Gud vill att vi enbart söker upplevelser och manifestationer av Hans makt och kraft, att vi bara fokuserar på vad Han gör. Men i sin kärlek och nåd låter Han under och tecken ske och de kan bli till ett mäktigt vittensbörd både för ofrälsta och frälsta. Ett par sådana berättelser kan du läsa om här:

Ben växte ut!
"Hej!
Jag måste berätta om något underbart, I lördags hade vi bön hemma hos oss och syskonen bad för mig och mitt ena ben som var lite kortare än det andra. Detta kan leda till ryggont, som jag íbland har känt av.
Jag hade absolut inte tro för att det skulle ske något, men så upplevde jag att Jesus har burit även denna sjukdom på sig och erbjudandet om helande fanns där, det var precis som Jesus sade: vill du? Ja, sade jag inom mig och då kände jag något i benet det var en kraft som strömmade igenom benet och benet växte ut! Jag har kontrollerat flera gånger efter det och det är lika långt som det andra!We love you Jesus! Mariana"

Källa:http://blogg.aftonbladet.se/12911/perma/338213

Flicka på 5 år fick sin bön besvarad!

"Min dotter som inte kunde äta mat som var röd eller ägg blev helad. Jag tror att hon var 5 år då. Vi var på ett tältmöte i Småland och hon så liten hon var sa till mig att hon ville gå fram till förbön. Hon ville att evangelisten, Donald Bergagård, skulle be för henne så hon blev helad från sin matallergi. Sagt och gjort jag följde med henne fram till förbön och Donald bad för henne.
När vi kom hem igen började vardagen och jag hade glömt av det hela. Hon gick till dagis och där hade en vikarie av misstag gett henne jorgubbskräm. Det fick hon ju inte äta. Men jag kom då ihåg att hon hade fått förbön för detta, vilket jag talade om för dem och sa att; Ja, vi får väl se vad som händer.

Inget hände. Hon kunde äta detta. Vi provade med annnan röd mat. Det gick bra. Vi provade till slut med ägg. Det gick också bra. Gud hade hört hennes bön. Nu kunde hon äta de pannkakor som alla andra åt på dagis. En liten flicka på 5 år hade fått sin bön besvarad. Gud är god.
Jesus är densamme idag. Jesus helar idag. Jesus gör under idag.

¨Jesus Kristus är densamme igår och idag och i evighet.¨ Heb13:8"

Källa: http://blogg.aftonbladet.se/12911/perma/339485

måndag 16 april 2007

Tron tar dig in i Löfteslandet

Det finns nog inte en enda kristen som aldrig någonsin har tvivlat i sin vandring med Herren. Som alltid har sitt blick fäst på Jesus och aldrig på omständigheterna runtomkring. Vi är trots allt inte mer än människor, med alla våra fel och brister och tillkortakommanden. Men i dessa lägen är det så oerhört vikigt att vi är djupt förankrade i de löften som finns i Bibeln. tex i Psaltaren 40:3 "Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på en klippa och gjorde mina steg fasta".

Dessa löften måste vi ta till oss under de tider när livet inte är så komplicerat så att vi har en "reserv" att ta till när omständigheterna hotar att övermanna oss. För den dagen kommer. Vi kristna har aldrig fått något löfte om att förskonas från livets påfrestingar, men däremot har vi otaliga löften från Herren att han kommer att bära oss igenom dem. Tron på den här hjälpen vill naturligtvis fienden stjäla ifrån oss och han säger saker som: "Det finns ingen Gud, du har tappat din tro, det är inte sant det som står i Bibeln eller åminstone inte allt..." Men var viss om att Gud finns oavsett hur vi känner oss eller förhåller oss till Honom. Och så länge du vänder dig till Honom och ropar på hjälp har du inte tappat din tro.

Victoria Boyson:

"THE ENEMY IS AFTER YOUR FAITH--DON'T LET UNBELIEF KEEP YOU FROM RECEIVING YOUR PROMISED LAND"

"If He has shown you your promised land, then believe He will lead you into that promise."
I truly believe one of the greatest thieves in our walk with God is unbelief! When the spirit of unbelief rules our hearts and minds, God is unable to give us the wondrous, supernatural blessings He so desires. His incredible blessings and miracles are stolen away from us by this deceitful spirit.

God is looking for believers who will look at their circumstances with eyes of faith--people who will, despite all odds, believe for what God can do in any situation. He is also looking for people who will encourage the Body of Christ by reminding them of His great power.
Will you be one of those who bring God's viewpoint to His people?

A Different Kind of Spirit

A person of true faith is a rare commodity. There always seems to be five negative people to every one positive person. Have you ever noticed how it is much easier to see the negative? It seems to be the obvious choice, at times. The circumstances that surround us often scream our defeat. But if we take the time to look into God's heart on the matter, we will see it differently. We will see that all is not lost and He has a plan for our good (see Jeremiah 29:11).

Two positive reporters in the Bible were Caleb and Joshua. In Numbers 13 and 14, Moses sent twelve men into the Promised Land to see what it was like and to bring back a report to him and the people of Israel. Twelve spies went in, but only two viewing the situation saw things from God's perspective. Caleb and his friend Joshua saw the land was good and wanted to go get it! Indeed, there were giants in the land, but they knew their God was bigger than any giant. Unfortunately, their reports were contradicted by the negative reports of the other spies.

The ten negative spies saw only the barriers that stood between them and their promised land. They did not believe God was bigger than their circumstances. They said, "We are not able to go up against the people, for they are too strong for us" (Numbers 13:31). But..."Caleb quieted the people before Moses and said, 'We should by all means go up and take possession of it, for we will surely overcome it'" (verse 30).

However, Caleb, try as he might, could not turn the people away from the bad report of the other spies; they refused to believe him. They continued to spread a bad report among the Israelites about the land they explored, saying, "The land through which we have gone, in spying it out, is a land that devours its inhabitants" (Numbers 13:32).

That night all the people wept and complained about their situation. They grumbled against Moses and were ready to give up, even to the point of death. They cried out, "Would that we had died in the land of Egypt! Or would that we had died in this wilderness! Why is the Lord bringing us into this land, to fall by the sword?" (Numbers 14:2-3).

Of course, we know that God did not bring them to the wilderness to die, but rather to give them a great victory. But their hope in God had been deferred by the many bad reports they heard. Their faith had been stolen from them! Proverbs 13:12 says, "Hope deferred makes the heart sick." A spirit of unbelief had robbed the people of their faith in God and caused them to stumble and rebel against Him.

We see the same struggle today with the negative and positive people pitted against one another, fighting for the hearts and minds of God's people. Those with the positive reports, the ones who fight to declare God's goodness, are terribly outnumbered. But, oh, what a wonderful message they have to bring to God's people! They are the ones who bring the true GOSPEL, which is the good news.

Whether our situation is good or bad, we must have faith in God and know He is in control. Any obstacle that lies in our path is really just another opportunity for God to show us how much He loves us and what He can do. We can trust Him! No matter how bad a situation is, He is bigger. Tell Him it's impossible and He grins from ear to ear, because He devours the impossible and leaves us amazed. How could we even think for a moment the situation was impossible? "With God all things are possible" (Matthew 19:26).

Caleb wasn't stupid. He could see the battle against the inhabitants of the land would not be easy. He saw the giants, but he also had a revelation of how BIG his God was. He said, "Do not rebel against the Lord; and do not fear the people of the land, for they will be our prey. Their protection has been removed from them, and the Lord is with us; do not fear them" (Numbers 14:9).

Pious Deception
"We don't realize what affect our negative words have on God--how hurt He is by our disbelief in Him."
Even some Christians can come to us seeming to be very righteous, when in reality they have been sent by the enemy to discourage the people of God. They feel as though they have been given special insight as to just how bad the situation is. But it is not God's way to show us the negative circumstance without giving us an equal or greater revelation as to how He will redeem it.

Divine reporters view difficulty from God's point of view. They see the light of Christ even in the difficulties surrounding them, and know the favor of the Lord is with them. Refusing to be misled by fear, they allow faith to lead them.
We don't realize what effect our negative words have on God--how hurt He is by our disbelief in Him. He is not a bad God; He is very good and kind. And He wants us to believe and trust in His goodness. When we lead others to view God as "bad" or not in control, we cause them to lose heart and stumble. In doing so, we come under God's judgment, just like the ten spies who caused the Israelite people to rebel against Him.

God judged the Israelites for their rebellion, but His judgment against the ten "bad reporters" was much more severe. "As for the men whom Moses sent to spy out the land and who returned and made all the congregation grumble against him by bringing out a bad report concerning the land, even those men who brought out the very bad report of the land died by a plague before the Lord. But Joshua the son of Nun and Caleb the son of Jephunneh remained alive out of those men who went to spy out the land" (Numbers 14:36-38).

Thousands of people died in the desert because of the negative influence of ten men.
When God saw He was treated with contempt (see Numbers 14:22-23), He became very angry with the Israelites. Their disbelief in Him and their focus on their circumstances had caused them to offend God.

Caleb, on the other hand, had pleased God. "But my servant Caleb, because he has had a different spirit and has followed Me fully, I will bring into the land which he entered, and his descendants shall take possession of it" (Numbers 14:24).
God is pleased with those who trust in Him. If He has shown you your promised land, then believe He will lead you into that promise. We need to take captive any thought, word, or report that would raise itself above what the Lord has declared to be true. If God says you can do it, then you will!

Warning Against Unbelief
God equals the sin of unbelief to that of rebellion (see Hebrews 3). I have never been sorry that I have trusted in God, even if what I have believed for has not happened. However, I have regretted not trusting in Him. Our unbelief hurts God, so much so that He refers to it as a hardened heart (see Hebrews 3:15).

"For who provoked Him when they had heard? Indeed, did not all those who came out of Egypt led by Moses? And with whom was He angry for forty years? Was it not with those who sinned, whose bodies fell in the wilderness? And to whom did He swear that they would not enter His rest, but to those who were disobedient? So we see that they were not able to enter because of unbelief" (Hebrews 3:16-19 emphasis mine).

Many of the children of Israel were unable to enter the Promised Land because of their unbelief. They saw the miracles God had previously performed, and heard the Word of God He spoke through His prophets. "But the word they heard did not profit them, because it was not united by faith in those who heard" (Hebrews 4:2). Their unbelief led to their disobedience to God; it caused them to sin.

God is honored by our faith in Him. He takes it very personally, and rightly so. If we truly have a personal relationship with Him, we would know Him as faithful and true (see Revelation 19:11). Indeed, our faith in God is an element of our worship to Him. Do not let unbelief keep you from giving Him your heart completely and receiving ALL that He has for you.

Pray this with me:
Dear Father,
Forgive me for not trusting in You completely, and forgive me for my lack of faith and any discouraging words I have spoken. Help me to be an encouragement to Your people. I want You to be pleased with me, so help me to follow You with my whole heart.
In Jesus' name, Amen!

Victoria Boyson Speaking Life Ministries

Email: victoria@boyson.org

Källa: www.elijahlist.com email: info@elijahlist.net

söndag 15 april 2007

Gör bara din del

Jesus gjorde bara det som han såg Fadern gör (Joh 5:19) och det behöver vi också lära oss. Vi behöver komma bort ifrån prestationskristendom och döda gärningar. De ger ändå ingen bestående frukt. Nedan är ett profetiskt tilltal som känns befriande.

Marsha Burns:
SMALL STRAWS IN A SOFT WIND
April 11, 2007:

"Watch carefully the demands on your time and energy. Discern those things that are truly your burden to bear. Refuse to go beyond the boundaries of your own responsibility. There will be opportunities for others to draw you into their trouble and their concerns. Unless you are truly moved by My Spirit to do something, your only obligation is to pray and release them to Me," says the Lord. "And, the enemy will do his best to make you feel guilty for not doing more. Do not yield to this accusation even for a moment." Psalm 55:22, "Cast your burden on the LORD, and He shall sustain you; He shall never permit the righteous to be moved."

Marsha Burns Faith Tabernacle Email: ft111@spiritofprophecy.com

Källa: www.elijahlist.com email: info@elijahlist.net

Tro - helt enkelt

"Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser". Hebr. 11:1

"Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid". Hebr 4:16

Den här andakten kommer från en webförsamling som heter "Mina fötters lykta":


"Idag har jag fått ett citat givet via kursen jag går på och jag började fundera på tro.

-"Tro att det går"

- "Tro att det inte går"

Det är rätt båda två.

Om vi står inför en ny förändring som kanske skrämmer oss lite, så kan vi tro att det går att göra den förändringen och vi kan tro att det inte går… Oavsett vilket av dessa båda vi tror, så får vi rätt för att om vi inte tror att det går … ger vi det inte ens ett försök allt som oftast! Om vi tror att det finns en chans att det går försöker vi och det kan gå. Om vi tror att det går, då går det alldeles nästan säkert.

Jag har gått i min tanke idag och överfört detta till vår tro i praktik och handling. Om vi tror att allt är möjligt, så är allt möjligt. Om vi tror att inget är möjligt, så blir det inte ens prövat ofta.
Bibeln säger Allt förmår den som tror. Den säger att för Gud är ingenting omöjligt. Så om vi tror på Gud såsom Bibeln lär oss om Honom, så finns ingenting som är omöjligt här i världen. Om vi tror som bibeln lär oss om den som tror så förmår den som tror, allt!

Oavsett, så är det Gud som skall ha och bör få äran för detta, då det är Han som skänker oss tron vi behöver. Den ger Han oss fritt och för ingenting. Det räcker med tro såsom ett litet senapskorn så blir det som känns omöjligt, möjligt.

Tyvärr lyssnar vi allt för mycket på känslan istället för att se på vad Gud faktiskt lär oss!
Jag är själv ett praktexemplar på detta att lyssna på mina känslor, mina rädslor istället för att gå i tro på att det är fullständigt möjligt. Men även det är ett val vi kan göra. Vi kan välja att tro att även om vi känner det som om målet vore omöjligt, så litar vi mer på vad Gud lär oss om vår tro.

Detta kan ju användas på annat än det som är Guds vilja, kanske rent emot Guds vilja, så det behöver ju vara ett mål som är förenligt med Guds Ord för att det skall vara rätt inför Gud. Där har vi ju ett ansvar att ta personligen allihopa!
Men vår tro syns i våra gärningar, för det är det vi tror som gör sig synligt. Det är ganska vasst och jobbigt att tänka så, men ändock lika sant!

Tack Fader för Ditt tålamod med oss människor. Tack för den kärlek Du ger oss och den nåd du ger oss! Tack för att Du om vi tillåter det visar oss den väg som är rätt och förenlig med Din vilja! Jag ber Dig Gud att Du visar oss vägen, att du väcker vår tro till liv och att vår tro skall synliggöras i våra gärningar. Börja med mig Herre! Jag tror, hjälp min otro. I Jesu Namn, Amen!

Gud har jobbat hårt med mig och jag behöver verkligen lära mig att överlåta mer och mer till Honom, att underordna mig Hans vilja i allt! Jag vill att det skall synas utåt att jag är kristen utan att jag har en Bibel i min hand på väg till kyrkan, eller utan att behöva säga det. Det skall synas i mitt sätt att leva, i min personlighet att jag har något som inte en icke kristen har. Om det redan syns utåt så vill jag att det skall bli ännu starkare.

All ära tillhör Gud för den Helige Ande ger mig kraft och mod att våga ta ett steg i taget och gå framåt hela tiden. Jag vet att jag är trygg i Guds famn. Jag tror att Hans vilja för mitt liv är möjligt för mig att uppnå och jag låter Honom visa mig vägen ett steg i taget från och med nu.
Du som tvivlar. Bibeln har givit exempel på exempelvis Tomas Tvivlaren, och mannen som sa: ”Jag tror. Hjälp min otro.” Du är älskad och du är frälst även om du tvivlar ibland. Att tvivla är en sak och att inte tro är en annan, så skilj på detta. Men för oss som tvivlar, för alla tvivlar vi på olika punkter ibland … så kan vi just säga: Jag tror, hjälp min otro.

Orsaken till våra tvivel är ofta känslorna och rädsla för vad som kan ske om det som vi sätter vår tro till inte sker. Ja det värsta som kan hända är att vi får ändra riktning en aning. Det är ingen kris. Gud älskar Dig ändå, Gud förlåter den som kommer till Honom med öppet och ärligt hjärta. Hans nåd är oändlig. Hans kärlek är villkorslös och oändlig.
Det enda sätt du som kristen kan komma bort ifrån Gud helt är att du själv inte vill ha med Gud att göra. Han lämnar dig aldrig hur mkt du än tvivlar, men Han drar oss till sig och visar oss in på rätt väg. Kom ihåg att tron inte går att prestera fram, den är oss redan given!

Hänvisningar ur Bibeln:
Då rörde han vid deras ögon och sade: "Som ni tror skall det ske med er." Matt 9:29

Jesus sade till honom: ”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.” Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” Mark. 9:23-24

Till officeren sade Jesus: ”Gå, som du tror skall det ske dig.” Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk. Matt. 8: 13Allt vad ni ber om i er bön skall ni få, när ni tror." Matt 21:22

Gud välsigne er alla!

Junia"

Källa: http://minafotterslykta.net/

lördag 14 april 2007

Tro bygger inte på känslor

När vi prövas och omständigheterna övermannar oss, så behöver vi förstå att vår tro inte bygger på känslor och vårt förstånd. Tron har vi fått som gåva av den som är trons upphovsman och fullkomnare, Jesus Kristus. Och det han gett som gåva till sina barn, det tar Han inte tillbaka. Nedanstående utmärkta undervisning kan vara till stor tröst och uppmuntran när vi upplever att vår tro vacklar

Kathi Pelton:
"FAITH'S ASSURANCE--STAND ON THE PROMISES AND EXTEND YOUR STAFF INTO THE WATERS OF ADVERSITY"

"Now faith is the assurance of things hoped for, the conviction of things not seen." Hebrews 11:1

We have all read this Scripture time and time again, but do we fully understand the very faith by which we live? How do we know that we are saved? The answer is--by faith alone. We know that the Bible is true by faith alone. And we know that we have been forgiven by faith alone. Yet, we often bring this very faith that we rest our eternal life upon into question when life's circumstances seem more troubling than our minds and emotions can process. But be assured--our faith has nothing to do with our emotions!

The other day, I was remembering back to the beginning of this year, when my family stood together in front of our burning home watching three fire companies try to contain the fire that would take our home from us. My husband, Jeff, was an emotional rock for all of us. When he is in a crisis situation, he becomes absolutely calm and reassuring until the crisis has passed and the pieces are put back together. Our oldest son is the same way. The two of them went from family member to family member bringing comfort and help. They remained calm and steady for many days following. I, on the other hand, felt like I was having an "out-of-body" experience for the next few days. Nothing seemed real and my emotions were raw. I felt like I'd been thrust into a nightmare. The first three days were absolutely terrible for me.

Now, let me ask you: whose faith was greater, my husband's or mine? Neither! Just because I'm wired emotionally different than him didn't mean that I didn't have the same assurance and knowing that God was in control and He would come through for us. My faith is what kept me from entering into hopelessness and despair. I just process differently than Jeff does. I had three days of processing my emotions immediately after the fire, and my husband had a few of days of it a month after the fire, because he processed "after" the crisis had passed and his family was taken care of. Grieving or processing the emotions of a traumatic situation does not mean that you don't have faith; it merely means that you are human.

Emotions vs. Faith
God gave us emotions so that we could feel things like love, pain, joy, and sorrow. These emotions are healthy, but they sure can play with our minds regarding our faith. Many people feel as though they have wavered in their faith when they are having an emotionally hard day (or season). This may not be true at all. You may be having a day that brings strong feelings, even negative feelings, regarding your health, finances, or relational issues. You may feel deep sorrow and pain, but this does not mean that you have lost your faith. Who do you cry out to when your emotions are failing you? Is it God? If so, then you have not lost faith! You probably just need a greater dose of intimacy and comfort in that dark hour.

The enemy loves to come to us when we are in grief or sorrow to throw accusations about our "lack of faith." He will try to rob us of our intimacy and comfort when we need it the most. He comes with words of condemnation accusing us of being "double-minded" and weak. Can our emotions and thoughts enter into doubting God's promises in stressful times? Of course, but this is part of discerning between your soul and spirit. At the point of doubt, we must rely on what our spirit knows, not what our feelings feel or thoughts think. If I remember correctly, the Bible tells us that God manifests His strength in our weakness. 2 Corinthians 12:9 states:
"And He said to me, 'My grace is sufficient for you, for My strength is made perfect in weakness.' Therefore most gladly I will rather boast in my infirmities, that the power of Christ may rest upon me."

Is Paul talking about physical infirmities? Probably not! He is most likely talking about struggles and sufferings that all of us battle. God loves our emotions, and He loves our dependency upon Him for strength in those weak times. When my kids are hurting, I am honored when they come to me and find strength and comfort in my arms. It is very intimate, and it is a privilege to comfort them. The last thing I want is to find out that they have cried alone. God is a much better parent than I am, so I know that He is the same regarding our times of sorrow and weakness. He loves it when we allow Him, our Comforter, to comfort us in times of pain.

"If you love Me, obey Me; and I will ask the Father and He will give you another Comforter, and He will never leave you. He is the Holy Spirit, the Spirit who leads into all truth. The world at large cannot receive Him, for it isn't looking for Him and doesn't recognize Him. But you do, for He lives with you now and some day shall be in you. No, I will not abandon you or leave you as orphans in the storm--I will come to you." John 14:15-18 (paraphrased)

This is a promise that we can put our faith in. He will not leave us as orphans in a storm! If you are facing a storm, know that you can stand in the realization that you have not been left orphaned or abandoned. You may not feel strong, but let your faith arise knowing that your Comforter is there with you.

Fear vs. Faith
"When we come into an agreement with a spirit of fear, it binds us to its control."

This past weekend, I went to see some friends who were speaking at a church in our city. As they spoke, they reminded me of a very important truth that we need to understand about fear. There are two types of fear: emotional fear and a spirit of fear. The emotion of fear is a very healthy thing to have. When we feel fear it causes us to quickly evaluate a situation for the sake of a proper response. Such as, do you need to call 911? Do you need to move out of the way of a falling object? Do you need to stop and ask God for help?

While my friend Carol was speaking, she told a story of a woman that she knows who was shopping at her local mall. When the woman had finished shopping, it was just past closing time. She walked out to the garage where she had parked her vehicle and noticed that the garage was completely empty, except for her car. She was not afraid, but she was cautious as she walked alone in the dark.

When she arrived at her car, a strange woman came up behind her and told her to get in her car and drive her to the nearest ATM (automatic teller machine). Carol's friend refused to obey her command. The woman once again insisted, and then pulled a gun on her. Obviously, at that point Carol's friend was frightened, and rightfully so! The fear caused her to quickly evaluate the situation. She realized that it would not be wise to get in her car alone with an armed woman, so she did the only thing that she knew to do--she yelled as loudly as she could, "Help, Jesus!"

As soon as she did this, the armed woman was thrown against the vehicle by something unseen, and what appeared to be a cloud wrapped around Carol's friend. She ran away from the armed woman, and then noticed her attacker ran away from the parking garage, leaving her in safety. She also realized that she had been surrounded by angels immediately after calling out for God's help.

Why did I tell this story? Because it is an example of healthy fear. Apart from this fear, this woman may have gotten into her car with this armed woman and become a victim of a violent crime. But healthy fear caused her to quickly evaluate the situation, and she responded in the counsel of the Holy Spirit.

A spirit of fear is a different issue. A spirit of fear stays with a person whether there is rightful cause or not. For example, sometimes people with a history of cancer in their family line can enter into a spirit of fear. Healthy fear (the emotion of fear) would probably cause an individual in that situation to do some preventive tests and to be sensitive to any unusual pain or abnormalities in their bodies (and possibly get some prayer ministry).

A spirit of fear would cause the individual obsessive fear and anxiety. It would likely steal the peace of God from them and could cause them to be defensive rather than offensive. A spirit of fear brings forth a reaction rather than a healthy response. When we come into an agreement with a spirit of fear, it binds us (chains us) to its control, rather than to the counsel of the Holy Spirit that leads us into a wise response.

2 Timothy 1:7 states, "For God has not given us a spirit of fear, but of power and of love and of a sound mind."

Breaking The Spirit of Fear
If you have a spirit of fear, you can either pray alone or ask someone to pray with you to break (renounce) the binding agreement with the spirit of fear. You can begin by praying this simple prayer:

"Father, I want to thank You for my emotions and even for the emotion of fear that You have put within me to keep me safe and to alert me when I need to respond to a situation. I confess that I have moved from an emotion of fear into a spirit of fear that has bound me and stolen my peace and confidence in You.
I renounce any agreement with the spirit of fear that has tormented me and caused me to react in anxiety and strife rather than allowing me to respond in the counsel of Your Spirit. I now come into agreement with the fear of the Lord that keeps me in confident peace and healthy responses. I ask for peace, power, love, and a sound mind to return to me. Thank you for aligning me with Your truth. In Jesus Name, Amen."

Circumstantial Evidence
Recently, I was sitting alone and thinking about a number of circumstances that were quite difficult in the lives of some believers who I am acquainted with. The circumstances surrounding their lives were quite contradictory to the prophetic promises that God had spoken over them. As I pondered these situations, I heard the Holy Spirit speak these words:

"Will My people draw a conclusion about what I have said in My promises based on circumstantial evidence?"

I was taken aback with this question. Have we stood as the judge of God's promises based on circumstantial evidence in our lives? Will we lose heart and reject His prophetic promises based on circumstances that are contrary to what God has said? Circumstantial evidence is usually a theory (opinion or speculation), supported by a significant quantity of corroborating evidence.
Think back to Moses and the people of Israel leaving their captivity in Egypt--they had the Red Sea before them and the Egyptian army behind them with no place to go. The circumstantial evidence was stacked heavily against the promise that God had given for deliverance. If Moses had allowed the circumstantial evidence of the situation to be his dictator, he would have surrendered himself, and the Israelites to death then and there. But he did not allow circumstances to deter what the Lord had said to him. His faith in the midst of fear caused him to respond to the situation by touching his staff to the Red Sea, causing it to part, and allowing the promise to be fulfilled.

By My Spirit, Says The Lord
It is very difficult emotionally to have circumstances stack up against all the promises you have received from the Lord, but do not lose heart! Even when you feel like death is about to take you over, stand on the promises and extend your staff of faith into the waters of adversity. You will see the parting of the waters as you walk in obedient faith. Remember--do not let your emotions dictate your behavior and decisions. Always go with what you know, not what you feel.
Many people are having their faith tested in this season. We are being prepared and strengthened in the current season to be able to stand firm in the seasons ahead--in times when we will have to live by what we know, not by what we see or feel. In God's mercy and grace, He is allowing a "spirit work-out" to get our spirits into shape so that we are not ruled by thoughts and emotions (or circumstances) but by His Spirit!

"Not by might nor by power, but by My Spirit," says the LORD of hosts. Zechariah 4:6

May you rest in the assurance of His promises this day!
Kathi Pelton

Choose Life jkpelton@sbcglobal.net

Källa www.elijahlist.com email: info@elijahlist.net