onsdag 11 april 2007

Allt står inte väl till


"Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning. Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt. 14 De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: "Allt står väl till, allt står väl till". Men allt står inte väl till. De skall stå där med skam, ty de har bedrivit avskyvärda ting. Ändå känner de ingen skam och förstår inte att blygas. Därför skall de falla bland dem som faller. När tiden kommer att jag skall straffa dem, skall de komma på fall, säger HERREN. Så säger HERREN: "Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar." Men de svarade: "Vi vill inte vandra på den." När jag satte väktare över er och sade: "Lyssna till ljudet från hornet", svarade de: "Vi vill inte lyssna." Jer 6:13-17

Jag har länge burit på ett budskap där jag i min ande hörde orden: "andliga ledare i Sverige för sina får vilse" Som en bekräftelse på detta lyftes Jer 50:1-6 (särskilt sista versen), Hesekiel 13:1-11 (särskilt vers 10) och Hes 22.1-30 (särskilt vers 30) fram för mig.

En tid efter det budskapet så fick jag uppleva smärtan och vidden också av de underlåtenhetssynder som förekommer bland de andliga ledarna i vårt land och vers 26 i Hes 22 lyftes särskilt fram. Jag fick i min ande se många andiga ledare som egentligen vet vad som står i Guds ord och vet hur ett kristet liv bör vara, men som pga av människofruktan underlåter att predika Ordet rent och klart och av olika skäl låter bli att leva och verka på det sätt man vet att man borde.

Att allt inte står väl till i Sverige och i Guds församling idag behöver man dock inte Guds tilltal för att se. Det är uppenbart för var och en som har det minsta uns av andlig urskiljning.

Det som kanske inte är lika uppenbart för oss är synden i våra egna liv. När vi ska rannsaka oss själva blir synen med ens grumlig och vi har så lätt att rättfärdiga det vi gör. Vi kommer med de mest intrikata bortförklaringar för att vi i lugn och ro ska kunna fortsätta på den väg vi valt. Men synden försvinner inte för att vi väljer att inte titta efter så noga, eller titta åt ett annat håll. Synd är alltid synd oavsett hur vi väljer att förhålla oss till den. Synden blir som var och smuts i ett sår och får det vara kvar finns risken för blodförgiftning. Vill det sig rikigt illa kanske till slut hela kroppen påverkas med oerhörda konsekvenser!

Vi förstår att såret måste göras rent från allt sådant om det ska läka ihop på rätt sätt mha kroppens sinnrika läkningsmekanism. Men på samma sätt måste vi med hjälp av den helige Ande rengöra alla de själsliga och andliga sår vi bär på så att inte hela vårt liv påverkas. Hur gör vi det? Jo, genom att låta den Helige ande upplysa oss och visa på de sår vi har, lägga dem i vår utsträckta hand och lämna över dem till Herren och låta Hans ljus och läkande olja fylla dem. Vi behöver också den helige Andes hjälp att uppenbara oförlåtelse, oförsonlighet och andra synder i vårt liv som skadar oss och andra, så att vi kan be om förlåtelse och försonas och bekänna våra synder. Kraften i förlåtelse och sann omvändelse från synd är som det starkaste desinfektionsmedel (ursäkta bilden), våra inre sår kommer att läka effektivt!

Men precis som det svider till när man tvättar ett sår med desinfektionsmedel, så kan det svida till och göra ont när den helige Ande lyser på all vår synd och det sårade och trasiga. Och det kan göra ont när vi erkänner och bekänner våra synder. Kanske är det av rädsla för denna smärta som vi väljer att inte titta så noga eller att titta åt ett annat håll.
Men var då viss om att just den smärta du känner, just dina skamkänslor, din ångest, bitterhet eller vad det nu kan vara, det har Jesus redan upplevt på korset på Golgata. Med sin död betalade Han priset för att du skall kunna slippa ifrån allt detta. Och de synder du har begått kan du få förlåtelse för tack vare att Jesus dog för just dina synder om du ber om förlåtelse för dem.
Det är lite svindlande att tänka att Han fick uppleva bördan av alla människors, genom alla tiders smärta och synd på en gång. Det behöver inte vi. Det ger lite perspektiv på det vi går igenom.

Har vi väl fått uppleva kraften i helande, kraften i förlåtelse, kraften i sann omvändelse från synd och den frihet som följer, så blir vi snabba till att räcka över våra svårigheter till Jesus, vi blir snabba till att förlåta, vi blir snabba till att bekänna vår synd. Det borde inte finnas något som avhåller oss från att göra anspråk på detta liv i frihet, men tyvärr står ofta vår fria vilja emellan och den respekterar Herren i alla lägen. Därför behöver vi lägga ner vår fria vilja vid korset varje dag och säga: "Inte på mitt sätt Herre, men på ditt".

Inga kommentarer: