torsdag 12 april 2007

Kraften i förlåtelse

Det sista Jesus sa på korset innan han dog försoningsdöden var "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör." In i det sista tänker Jesus på att vädja till Fadern om förlåtelse, för dem som gjorde honom detta. Om förlåtelse är så viktigt för Jesus att det blir hans sista ord på jorden, så borde det vara lika viktigt för oss. Men är det det? Varför går vi då så ofta och bär grämelse och bitterhet? För den som har fått uppleva kraften i att bli förlåten och själv förlåtit, kan vikten av detta inte nog understrykas. Gör det till en livsstil att förlåta så kommer du att få uppleva en helt ny frihet i ditt liv.

På pastor Krister Hultbergs bloggsida finns detta sammandrag av en undervisning om förlåtelse:

"Förlåtelse är centralt i alla mänskliga relationer och centralt också i de flesta av världens religioner. I kristendomen är det själva kärnan - det som allting handlar om och utgår ifrån. Det finns hur mycket material som helst, och hur många infallspunkter som helst när vi talar om förlåtelse. Men trots att ämnet är så viktigt har det faktiskt inte funnits någon egentlig akademisk forskning i ämnet förrän på 1980-talet när Robert Enright grundade International Forgiveness Institute.

Vad säger bibeln om förlåtelse?

"Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser."
(Matt 6:14-15)

"Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. "
(1 Joh 1:9)

Bibeln ger alltså två villkor för att få förlåtelse från Gud:
  • Bekännelse som nog inte handlar så mycket om att göra en lista över alla felsteg man har gjort och rabbla upp den inför Gud, utan mera om att leva i en ständig bekännelse av sitt beroende av Guds nåd.

  • Vilja att förlåta andra
Vad är förlåtelse?
Definition enl. Robert Enright: Att ge upp den förbittring du har rätt till och erbjuda den person som sårade dig en vänskapligare relation som han eller hon inte har rätt till.
Definition enl. Birgit Peterson (läkare och psykoterapeut):
Att förlåta är detsamma som att ge sig själv eller en annan människa chansen att bygga upp den tillit som gått förlorad, vilket kan vara ovärderligt för båda parter. Förlåtelse kan ses om en gåva från en människa till en annan.

6 myter om förlåtelse:

1. Förlåta = glömma

Förlåtelse är INTE detsamma som att glömma. En del saker kan man inte glömma. Bibeln talar om hur Gud förlåter och glömmer. Hur han kastar våra synder i glömskans hav. Hebreerbrevet: "Deras överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg". Men det är Gud och du är inte Gud!. "Det finns saker vi inte kan påverka, men vi kan alltid påverka vilken effekt vi låter dem få på oss. "(Anthony Robbins)

2. Förlåta = ursäkta

Förlåtelse är INTE detsamma som att ursäkta eller skyla över. Den som gjorde fel, gjorde fel och är ansvarig för detta. Att ge någon förlåtelse är inte detsamma som att säga "det är OK". Det är aldrig OK att kränka någon annan, och att låtsas som om det inte gjorde något hjälper varken dig eller den skyldige.

3. Förlåtelse = försoning & återförening

Inte heller sant. Det kan ibland vara en önskvärd utgång av förlåtelsen, men det är inte alltid så. Man kan förlåta och ändå välja att inte ta upp en relation igen. Ibland kan man förlåta någon där det inte ens är möjligt att återuppta relationen.

4. Förlåtelse = handling/beslut

Inte sant. Förlåtelse är många gånger en process. En process som ibland tar lång tid. En kränkning handlar om ett brutet förtroende, och det är inte alltid som ett brutet förtroende går att bygga upp igen på kort tid.

5. Förlåtelse gör dig sårbar

En annan sida av myterna. Det finns de som menar att ge förlåtelse ställer dig i ett underläge gentemot den skyldige. Men om förlåtelsen som ges inte handlar om att skyla över eller ursäkta ett felaktigt beteende, så gör dig inte förlåtelsen underlägsen.

6. Förlåtelse är bara möjlig om den skyldige är medveten om vad han/hon gjort eller BER om förlåtelse.

Inte sant! Den skyldige har kanske ingen aning om vad han/hon gjort! De flesta gånger vi blir sårade så är det inte motpartens mening! Ibland kan det vara en god idé att tala om för den skyldige hur du kände det. Ibland är det inte möjligt att göra det.

5 steg till att ge förlåtelse

1. För din egen skull!

Det viktigaste av allt är att inse att du ger förlåtelse i första hand för din egen skull! Att ge förlåtelse kommer att göra dig fri!

Det finns en berättelse om två judiska män som båda överlevde ett förintelseläger i Nazi-Tyskland. Efter många år träffades de båda igen och den ene frågade den andre:

-"Har du förlåtit nazisterna?"
-"Ja, det har jag gjort" svarade den andre.
-"Det har inte jag" sa den förste, "jag är fortfarande så fylld av hat och förbittring mot dem för allt de gjorde mot oss."
-"I så fall, min vän", utbrast den andre, "så håller dom dig fortfarande fången i lägret."

Jag tror det finns så mycket sanning i den lilla berättelsen. Så länge du håller kvar vid smärtan och gör dig själv till ett offer, så kommer du att vara mer eller mindre fången i det som hände!
Om du inte är villig att förlåta, så kom ihåg:

Det är din frihet som binds upp.
Det är din glädje som blir stulen.
Det är din självkänsla som blir stukad.
Det är din personlighet som blir kuvad.
Det är ditt liv förminskas.
Därför: Var "egoist" och förlåt andra!

2. Inlevelse

Handlar om att se situationen med den andres ögon. Kan vara en hjälp. (Vid svåra övergrepp går det inte?)
Varför gjorde han/hon sådär?
Hur kan han/hon uppfattat situationen?
Var det ett misstag eller var det verkligen ren elakhet?
Är detta en verkligt ond människa, eller gjorde han/hon bort sig?
Robert Enright ger rådet att skriva ett brev till dig själv från den andra personen, där händelsen är sedd utifrån hans/hennes perspektiv. Kanske kan det vara till hjälp?

3. Utvärdera

Är det värt det att hålla kvar bitterheten?
Vad betyder relationen för mig?
Finns det kvalitéer i relationen som väger tyngre än det som hände?

4. Ge som en gåva!

Birgit Peterson talade om förlåtelse som en gåva som ges från en människa till en annan. Fundera över om du själv någon gång har sårat någon och fått förlåtelse.Hur kändes det?
De flesta som fått förlåtelse för något brukar tala om känslan som "Jag kände mig fri!" eller "en sten föll från mitt hjärta". Genom att minnas hur du själv blivit förlåten, av Gud eller människor, att minnas din tacksamhet över detta, kan väcka upp en längtan i dig att själv ge den gåvan till någon annan.

5. BE!

Det hjälper att be till Gud om kraft och förmåga att kunna förlåta!
Hebreerbrevet säger: "Vi har inte en Gud som är oförmögen att känna med oss i vår svaghet, utan en som har prövats som vi".
Jesus vet hur det är att vara människa. Han blev utsatt för allt som du och jag kan bli utsatta för. Svek, förtal, lögn, falska anklagelser, orättvisor allt. Ändå var han villig att förlåta.
Den starkaste bilden av hur förlåtelse faktiskt är möjlig i varje situation är nog när Jesus hänger på korset sönderslagen och misshandlad, och hans bön till Gud är: Fader förlåt dem, de vet inte vad dom gör"."

2 kommentarer:

Kefas-JDFK sa...

Riktig fin artikel!
"vi är inte Gud" det är så sant så sant, men är inte målet att vi ska vara rättfärdiga såsom Fadern är rättfärdig? - Och om allt ska underkastas lagen/synden, borde inte då lagen eller heligheten förkunnas helt ut - utan begränsingar?

Tyckte om denna bloggen, så vill ta mig friheten att länka till den.

Guds rike välsignelser,
Michael

barnabas sa...

Jo, visst är det så att vi ska arbeta med fruktan och bävan på vår frälsning, sträva efter Kristus likhet osv. Men att rättfärdighet osv är målet gör oss ju inte till gudar, men väl att vi kan under denna prcess få en mer och mer gudomlig natur.

Hänger ärligt talat inte med vad du menar när du skriver "Och om allt ska underkastas lagen/synden, borde inte då lagen eller heligheten förkunnas helt ut - utan begränsingar?"
Det är nog bättre att du ställer den frågan till Krister som är pastor här: http://www.filadelfia.se/start.asp
Kul att du gillade bloggen, du får gärna länka!
Var välsignad!