Bön: Gud Fader, ta bort villfarelsen som grumlar våra sinnen och våra hjärtan, så vi kan förstå kärleken. Ge oss vishet och uppenbarelse, upplys våra inre ögon, så att vi verkligen kan få tag på betydelsen av Kristi kärlek. Bryt rädslans fästen. Låt befrielse komma nu, i Jesu namn. Amen.
Rädsla är det största hindret för kärleken. Rädsla separerar Gud och människan. Rädsla existerade inte innan syndafallet. Vår förståelse av kärleken minskade när rädslan började få sitt rotfäste hos oss, och det började i 1 Moseboken. Vi tror inte längre att kärlek fungerar. Vi sätter på oss rädslans rustning för att skydda oss mot det som sårar oss. Vi kan inte lita på någon för vi är rädda att bli sårade igen. Istället för att ta på oss Guds rustning, sätter vi på oss rädslans rustning. Ingen kan se vårt rätta jag eftersom vi gömmer oss bakom denna sköld av rädsla. En del har inte växt upp i kärleksfulla familjer. Under generationer var det ingen som lärde dem hur de skulle älska. Så när de blev föräldrar, sådde de rädsla till barnen. De lärde dem att vara rädda för bakterier, sjukdomar, olyckor och andra bedrövligheter. En del föräldrar skapade en atmosfär av vidskepelse i de ungas hjärtan. De formades att förvänta sig att möta tråkigheter.
Därför är inte kärleken verksam i våra liv. Vi tror inte på kärleken. Istället tror vi på rädslan. Nu kommer den Helige Ande för att programmera om oss. Han ändrar objektet för vår tro. Istället för att tro på rädslan, så får vi nu tro på kärleken. Vi måste tro på kärleken och tro att den verkligen fungerar. Vem är jag att tvivla på kärleken? Vem är jag att säga att kärleken inte fungerar? Fastän jag var en syndare dog Kristus för mig. Innan jag ens existerade på planeten jorden, så visade Gud sin kärlek för mig. Vem vågar dö? Vi vågar låna ut saker till andra. Vi vågar hjälpa människor. Men vem vågar gå så långt som ända in i döden? Helige Ande, ta bort villfarelsen som grumlar våra sinnen och våra hjärtan, så att vi slutligen ser denna djärva kärlek, som är fri från rädsla, denna kärlek som vågar dö - något som ingen annan kan göra, förutom Kristus.
Denna kärlek är vårt största skydd. Låt oss ta av rädslans rustning och ta på oss kärlekens sköld. Då behöver vi inte bli rädda för att bli sårade, för Kristi kärlek ger oss det starkaste skydd vi behöver. Vi behöver inte försvara oss själva när någon utmanar oss, för Kristus är vår försvarare. Han är vår domare och han kommer att döma alla människor. Vi behöver inte bli arga och hårda, eftersom kärleken inte så lätt blir förargad. Ett hjärta av kärlek kan fördriva ilskan, den smälter bort av kärlekens kraft. Satan kan skjuta onda pilar på oss så mycket han vill. Men ingenting kan skilja oss från Kristi kärlek - absolut ingenting. Denna kärlek skyddar oss från faror och umbäranden. Tack vare denna kärlek, kommer våra kläder inte att bli brända ens när vi kastas ner i lejongropen. Tack vare denna kärlek, kunde Stefanos säga: "Fader, förlåt dem, för de förstår inte vad de gör."
Vi förstår inte helt och fullt meningen med offer. Låt mig beskriva en scen för dig. Vi beställer en god måltid på en restaurant. Precis då vi ska börja äta, kommer en person in som är väldigt hungrig. Du ger din mat till honom, men ovilligt. Detta är ett exempel på ett litet offer. Vad gjorde egentligen Kristus för oss? Han älskade oss så mycket att han gav sig själv som ett offer till Gud, som ett välluktande offer. (Ef 5:2) Så länge vi inte förstår vad Kristus offrat för oss, så vet vi inte vad kärlek är. Hos Satan finns ingen kärlek. Satan är otroligt upprörd över att Kristus älskar oss så till den milda grad. Satan är självisk och Kristus är osjälvisk. Offer innebär inte bara att man betalar ett pris, det innebär också lidande. Vi mår dåligt inombords när vi tvingas offra det som är värdefullt för oss. Kristus uthärdade detta lidande tack vare sin obeskrivliga kärlek för oss.
En del uppträder argt och tufft hela tiden och tror att argsinthet är styrka. Andra ser hatet som styrka. En del visar ilska och upprördhet då de drabbas av orättvisa, för att inte visa att de är svaga. Om vi är ilskna, hatiska, lättstötta eller höjer våra röster så är det varken tecken på styrka eller utövande av auktoritet. Allt detta är destruktiva känslor. Rädsla, hat, ilska och lättstötthet är svagheter. Vi blir svagare och svagare så länge vi lever i och tänker på hat, ilska och oförsonlighet. Det är bara en beståndsdel som är kraft. Det är kärlek. Bland de tre saker Paulus talade om, är kärleken det största. Mer kärlek, mer kraft. Kärleken är den kraft som upprätthåller dig. Kärleken misslyckas aldrig. Kärlek kan möta en ilsken person utan att känna rädsla. Kärlek kan tala till en högfärdig person utan att känna fruktan. Verkligt mod kommer från ett hjärta fyllt av kärlek som är rotad och grundad i Kristi kärlek. Och denna kärlek överträffar all kunskap. När våra hjärtan är etablerade i denna kärlek som inte känner några begränsningar, kan vi då fortfarande vara rädda? Våra hjärtan blir lika djärva som lejon. När vi har denna kontakt med kärleken, så kan vi också kärleksfullt tala sanning till dem som är upproriska och envisa. Kärlekens Ande är lika med att äga Kraftens Ande och Anden för en sund själ. Desto mer kärlek du äger desto större kraft och närvaro av Herren kommer att vara tillgänglig för dig. Å andra sidan om vi inte har Anden av en sund själ så har vi inte heller Kärlekens Ande i oss.
Tala inte medan du är arg eller upprörd. Det är inte himmelsk vishet utan jordisk, sinnlig och demonisk. När våra hjärtan är fyllda av avundsjuka och egoism är det bättre att vi är tysta. Annars blir det ännu mer förvirrat. Bara när vi är fyllda med Kärlekens ande så kommer vi att ha ett sunt sinne så att vi kan tala vishet som kommer från ovan. Denna vishet är ren, fridsam, varsam, villig att ge, full av nåd och goda frukter, utan partiskhet och hyckleri. En person som är fylld av Kärlekens ande är en fredsstiftare som bär rättfärdighetens frukt.
Till sist, då vi mediterar över Faderns kärlek varje dag, så äter vi, sväljer och tillgodogör oss denna kärlek. Vi lever i kärlekens välsignelser, vårt sinne förnyas och vi börjar förvänta oss goda ting. Vi känner inte längre någon rädsla eftersom Gud älskar oss, hans natur är kärlek och en älskande Fader ger bara goda gåvor till sina barn. Våra tankar förändras då rädslan försvinner och snart vet vi inte av något förutom kärleken.
Källa: http://claraiverson.blogspot.com/2008/10/mystery-of-love.html
2 kommentarer:
i lejongropen? i den brinnande ugnen ska det väl vara?
Ja, det kanske det skulle kunna vara men originltexten lyder så här:
"Because of this love, our garments will not be burnt even when we are thrown to the lion’s den"
och det är den som översatts.
Skicka en kommentar