Fem dagar efter Försoningsdagen Yom Kippur infaller Sukkot som i Bibeln (Lev. 23:34) beskrivs som "lövhyddohögtiden". Sukkot är en av tre helger som (fram till år 70 e. Kr) firades med pilgrimsfärder till templet i Jerusalem, och de tre är därför kända som "pilgrimsfesterna." Sukkot firas till minnet av utvandringen från Egypten (Exodus; 1300-talet f. Kr) och är dessutom en skörde- och tacksägelsefest. Vid en del kibbutzer firas Sukkot som Chag Ha'asif (Skördefesten) med teman kring insamlingen av den andra spannmålsskörden och höstens frukter, början på jordbruksåret, liksom det första regnet.
Under de fem dagarna mellan Yom Kippur och Sukkot bygger tiotusentals familjer och företag en sukka – en tillfällig liten bod eller hydda, som i huvudsak används för att äta i och som liknar de hyddor som israeliterna levde i i öknen efter deras utvandring från Egypten. De införskaffar och smyckar sukkan med palmblad, en citron, myrten, järnekskvistar och pilgrenar som också understryker högtidens böneceremoni.
Över hela landet ser man lövhyddor; sukkot, på parkeringsplatser, balkonger, hustak, gräsmattor och på offentliga platser. Ingen armébas saknar en. Vissa tillbringar hela högtiden och de följande sex dagarna bokstavligen boende i sin lövhydda.
I Israel firas den delen som utgör Sukkots helgdag, liksom de två andra pilgrimsfesterna, Pessach och Shavuot, under endast en dag, medan judiska församlingar i förskingringen (utanför Israel) firar helgdagen i två dagar. Detta för att hedra minnet från antikens tider, då fastställandet av högtiderna gjordes i templet och resultaten rapporterades till församlingar i förskingringen genom ett fint nätverk av signaleldar och kurirer.
Gudstjänsten utökas med ytterligare böner, inklusive Hallel, en samling välsignelser och psalmer som läses vid varje Rosh Hodesh (början på varje månad) och vid pilgrimsfesterna.
Efter själva helgdagen fortsätter firandet av Sukkot, men nu med mindre fromhet, såsom föreskrivs enligt Toran (Lev. 23:36). Under vardagsveckan mellan Sukkots båda helgdagar – som till hälften är högtid, till hälften varddag – är det skollov och många arbetsplatser håller stängt eller har en kortare arbetsdag. De flesta israeler tar semester och tillbringar denna halv-helgdagsvecka under Pessach och Sukkot på någon fritidsanläggning.
Vardagsveckan och högtiden avslutas med Shmini Atseret, den "åttonde dagens heliga tillfälle" (Lev. 23:36), som är kombinerad med högtiden Simhat Tora. Firandet av Shmini Atseret/Simhat Tora fokuserar på Toran – de fem Moseböckerna – och utmärks av dans med Tora-rullarna i famnen, liksom uppläsning av Torans allra sista och första kapitel. På så vis förnyar man den årliga Tora-läsningscykeln och börjar således om på nytt. Många församlingar har fester, som ofta hålls utomhus efter mörkrets inbrott, för att festen inte skall begränsas av de religiösa påbud som gäller under själva helgdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar