På väg över Jordan del 1

Jag tror vi just nu befinner oss i en tid när vi är på väg över Jordan in i Löfteslandet. En del kanske till och med har passerat över och står och blickar in i Löfteslandet. 

Jag upplever hur vi kristna och kyrkan under lång tid  "vandrat i öknen" och trots vår ohörsamhet, olydnad och upproriskhet och allt annat som vi dras med  så har Herren i sin nåd försett oss med manna och vatten från klippan. Vi har överlevt och församlingar har överlevt, men det finns ofta inget överflöd. Och vi har till och med vant oss vid att det är så det ska vara. Att överlevnad är normaltillståndet. 

Men precis som med israeliternas ökenvandring så tror jag vår situation (nu generaliserar jag) är en nödlösning, där Herren trots vår synd ger oss manna och vatten så vi överlever därför att Han är barmhärtig Och för det ska vi självklart vara oerhört tacksamma. Men varken för israeliterna eller för oss är planen att vi ska förbli i öknen. Nej, målet är Löfteslandet, landet som överflödar av Herrens välsignelser, av mjölk och honung. Herrens plan är att vi ska leva i ett överflöd och inte bara överleva. 

Men för att vi ska kunna ta till oss de välsignelser som väntar i Löfteslandet så behöver vi göra oss av med de tankebyggnader som säger att vi ska vara nöjda med status quo och att det är normaltillståndet. Inte helt lätt i landet "Lagom". Självklart ska vi vara TACKSAMMA för det vi har men det är en annan sak, 

Och att nöja sig med det mediokra och leva ett mediokert liv ger som jag ser det inget gott vittnesbörd om vem Gud är. Genom dem vi är och det vi gör ska vi återspegla Guds personlighet och i det ingår att förmedla Guds HÄRLIGHET och Gud som ÖVERFLÖDETS Gud. Och det blir lite svårt om Han aldrig får chansen att flöda med sin fullhet genom oss därför att vi inte har lärt oss att ta emot eller ens förvänta oss att det finns så mycket mer. 

Det här har inget med framgångsteologi att göra utan det handlar om att samarbeta med Herren och låta Honom göra det bästa av de förutsättningar vi fått. Och när vi gör det så kommer vi att återspegla Hans personlighet mer och mer på alla områden i våra liv - till ett vittnesbörd för andra människor.               

En annan sak vi måste göra oss av med för att kunna träda in i Löfteslandet är vårt behov av kontroll. 

Bibelverserna från början av tredje kapitlet i Josua har återkommit i flera sammanhang den senaste tiden oberoende av varandra och i vers 3 och  står det: 

" Så snart ni får se HERRENS, er Guds, förbundsark och de levitiska prästerna som bär den, skall också ni bryta upp från er plats och följa den, 4 men låt det vara ett avstånd på omkring tvåtusen alnar mellan den och er. Närmare bör ni inte komma den, för att ni skall veta vilken väg ni skall gå, eftersom ni inte har gått den vägen förut." 

De skulle alltså ge sig ut på en väg som de inte visste hur den såg ut eller vart den ledde och de kunde därför inte lita på sin egen kunskap. De var alltså tvungna att släppa kontrollen och deras enda trygghet var att lita på Herrens närvaro och vägledning. Så är det för oss också om vi vill gå in i Löfteslandet.

Ron McGatin skriver så här om de människor han ser är på väg över Jordan:

"Who are the people of God who are being prepared and crossing over into the promised land of the kingdom of heaven on earth? What are they like?

They are ordinary people filled with an extraordinary obsession for God and His kingdom. They are obsessed beyond reason with the love of their God. They are those in whom there remains no place for the devil to lay his hand or attach his hooks. They know the voice of their Lord and will not move without the direction of His voice. They are becoming a mighty army of ordinary believers that moves in unison with the leading of the Spirit of Christ. They are a people without religious bondages free from pride and self-exaltation.

A people who are dangerous because of their simple and real love that flows through them to the world – a people who forever will cling to the promises of God and gladly give their lives to be in His presence and serve Him with all their hearts and strength. These are the kingdom people coming forth in our world. They are the workers, the teachers, the moms and dads, the soldiers of all ranks, and the leaders of tribes and nations.

They will not rule as lording over one another but will serve each other as unto God. They are the scientists, the plumbers, the builders, the farmers, doctors, nurses, waiters, cashiers, machinists, the mechanics, business leaders, government workers, and people from every walk of life and every part of the world. They are the worshipers of God doing the works of God on earth – anointed by His Spirit and filled with undeniable power and strength to do all the will of God."

Läs hela här: http://www.openheaven.com/forums/printer_friendly_posts.asp?TID=40587

Josua 3:1-5

1 Tidigt följande morgon bröt Josua och alla Israels barn upp från Sittim och kom till Jordan. Där stannade de över natten innan de gick över. 2 Men efter tre dagar gick tillsyningsmännen genom lägret 3 och befallde folket och sade: "Så snart ni får se HERRENS, er Guds, förbundsark och de levitiska prästerna som bär den, skall också ni bryta upp från er plats och följa den, 4 men låt det vara ett avstånd på omkring tvåtusen alnar mellan den och er. Närmare bör ni inte komma den, för att ni skall veta vilken väg ni skall gå, eftersom ni inte har gått den vägen förut." 

5 Och Josua sade till folket: "Helga er, för i morgon skall HERREN göra under bland er." 6 Därefter sade Josua till prästerna: "Tag förbundsarken och gå framför folket." Då tog de förbundsarken och gick framför folket. 

Guds välsignelse!

Barnabas