Förberedelse av andliga soldater

När vi ödmjukar oss så förlöses Guds nåd och kärlek på ett alldeles särskilt sätt. Något händer i oss när vi böjer oss så att vi blir mottagliga för den nåd och kärlek som erbjuds samtidigt som alla Guds löften till dem som ödmjukar sig uppfylls, se bloggen 4 aug.

En besökande utländsk pastor gjorde iakttagelsen att det verkar råda mycket fruktan inom svensk kristenhet, inte minst människofruktan. Men när vi står mitt i nåda- och kärleksströmmen så drivs fruktan bort och vi får en ny frimodighet. Den kärlek som vi får/kan ta emot är också en förutsättning för vår kallelse och uppdrag. För om det inte är Kristi kärlek som driver oss i allt vi gör så riskerar det att bara bli själiska gärningar och prestation i egen kraft. Jag tror också att det inte är förrän vi fått ta emot Guds kärlek som vi på djupet kan känna ett engagemang för människors frälsning. Vi kanske förstår att det är viktigt med vår hjärna, men inte förrän hjärtat blöder och vi svämmas över av kärlek för dem som riskerar att gå förlorade så övervinner vi allt det som i vår själ hindrar oss att göra slag i saken och gå ut på stridsfältet.

Om vi samtidigt omvänder oss och bekänner fruktan som synd, för det är faktiskt det det är, så kommer vi också ut i en frihet som vi inte hade tillgång till innan och vi kommer in i en segerposition.
När vi blir medvetna om att fruktan är en synd så tar vi vår utgångspunkt i Kristus och "låter inte djävulen få något tillfälle" till att förleda oss till synden att gå in under fruktan och vi blir varse om att vi kan binda fruktan i Jesu namn. Om vi har en önskan om att leva rent så ger detta i sig motivation att fly från synden och vi intar en position som övervinnare istället för att som tidigare se oss som offer för omständigheterna i kampen mot fruktan. Det gör en otroligt stor skillnad!!

Med tanke på hur utbrett detta med fruktan är så kan var och en förstå vad som skulle kunna förlösas i Kristi kropp om vi alla, inte minst profeterna, började bekänna våra olika typer av fruktan som synd och fick bli lösta från det oket. Profeterna skulle då börja stå upp och säga de sanningar som behövde sägas i Kristi kropp och halleluja, vad skulle inte då kunna hända... Människofruktan gör att vi inte vågar vittna om evangeliet för ofrälsta och de riskerar pga av de kristnas rädsla att gå evigt förlorade. I det perspektivet är ödmjukandet att bekänna fruktan mm som synd ett litet pris att betala.

När vi omvänt oss och bekänt vår synd så börjar vi förstå vår position som söner och döttrar till den Högste, kungabarn som har arvsrätt i Himlen, Gudsrikesmedborgare, barn i Guds familj. Vi förstår på djupet vem vi är i Kristus och förstår vilken auktoritet vi har getts. Då behöver vi aldrig känna missmod och hopplöshet oavsett omständigheter. I denna process börjar vi också förstå vem Gud är vilket leder till en helig Gudsfruktan som i sin tur leder till att vi vill leva ett liv i renhet och där vi blir snabba att bekänna vår synd.

När vi är förberedda på detta sätt, genom ödmjukande, förkrosselse, bekännande av synd, omvändelse, bön om förlåtelse, avlösning DÅ kan vi komma in i en stridsposition och utrustas med "the viking spirit of faith" så som Kjell Sjöberg beskriver den i sin bok "Andliga vikingar" och då är det ingenting som kan stoppa Guds folk!

Herren har under en längre tid förberett sin armé, en förtrupp av andliga soldater har övat och drillats i lägret och formats av Krukmakarens hand. Det har pågått en andlig vapenvård och det har också gjorts många andra sorters förberedelser. Varje stridsman har testats och bestått provet.
De som har uppgiften att leda den andliga striden, hövitsmännen, har formats på ett alldeles särskilt sätt i lydnad och ödmjukhet. Gemensamt för alla stridsmän är att de har ett djupt förhållande till Herren, är väl förtrogna med hans Ord och känner igen Hans röst. I allt lyder de Andens röst och gör det Han leder dem till, varken mer eller mindre. Varje soldat går sin av Herren utstakade bana.
Alla är inte kallade att delta i frontlinjen i striden som handlar om röja väg i den andliga världen och bekämpa allt sådant som hindrar evangeliet. Men dessa vägröjare behöver ett massivt böneunderstöd och därför behövs vi alla!

This is your finest hour
~ by Bill Burns
August 6, 2007

This is your finest hour and your days of victory. These are the days of the restoration of all things when I will raise up a glorious army, which will "run to and fro in the city." You, My army, shall pray into the heavenlies, for you are My weapons of war. It is written that the kingdoms of the earth shall become My Kingdom; heaven shall acknowledge it and the earth will believe it before the seventh trumpet blows, says the Lord. I am looking for those who will dare to believe that you can be extraordinary. Rise up and become the Army of the Lord.

What is a Captain without an army? I need My army to manifest upon the earth so that My purposes can be fulfilled. Dare to believe and then become what I have spoken in these, the days of My glory. I shall pour out upon those who will establish the spirit of burning, the spirit of fire. You shall bring forth the spirit of judgment upon the earth, for it is My intention to take back the land, says the Lord of Hosts. I will use you to tear down the thrones of the principalities and rulers of darkness. Rise up and go forth in battle and say, "No more!" No more will you give in to the enemy, no more will you allow the enemy to run your camp, no more will you allow him to abide in your house, in your place of work, or in your body. I will bring victory to every aspect of your life. This I will do if you will only believe. Rise up and fear no more. Rise up and be what I have called you to be, says the Lord, for these are your greatest days.

Källa: www.ft111.com/

Ett speciellt tack till "Yardsight" för bilden tagen vid Skeppsbron i Stockholm.